Ny sida 5

Helsingfors stads skolor

- har vi alla rätt att utveckla vår inlärning och bildning och att växa som människor
- fungerar vi demokratiskt så att alla kan växa som ansvarsmedvetna samfundsmedlemmar och påverka gemensamma angelägenheter
- respekterar vi varandra, arbetar vi med jämlikhet och tar tillsammans ansvar för en vänlig atmosfär, för trygghet och för varandras välmående
- värdesätter vi den finlandssvenska och hela den finländska kulturen, vars och ens kulturella bakgrund och växelverkan mellan olika kulturer
- tillåter vi inte någon form av våld, diskriminering eller rasism
- arbetar vi för hållbar utveckling och lär vi oss ta ansvar för miljön och framtiden

Godkänd av Utbildningsnämndens svenska sektion den 27 februari 2003

Vi strävar efter att eleven enligt sin förmåga utvecklas till en harmonisk, sund, ansvarskännande, självständig och kreativ människa med samarbetsförmåga och fredsvilja. Vi strävar efter att eleverna skall visa tolerans, ta hänsyn och respektera varandra och varandras olikheter.

Vi vill fortgående i all vår verksamhet stärka elevens självförtroende och bidra till att eleven får en positiv självbild. Vår undervisning och verksamhet inriktas så att den ger eleven baskunskaper och basfärdigheter som bidrar till en allsidig personlighetsutveckling som behövs i livet, för fortsatta studier samt för värnande av livsmiljön och naturen. För att stärka elevernas självförtroende vill vi betona arbetssätt där eleven i mån av möjlighet aktivt och självständigt söker kunskap.

Några av våra viktigaste tyngdpunktsområden är vår finlandssvenska identitet samt förankringen i den finlandssvenska kulturen. Med detta som grund kan vi skapa en känsla för internationella värden.

Uppföljningen sker genom en ständig utvärdering av verksamheten, genom diskussioner i elevvårdsgruppen och genom samarbete och växelverkan med hemmen.

b) Språkstrategi

Den svenska skolan är främst avsedd för de svenska och tvåspråkiga barnen. Skolledaren antar elever och bedömer i samband med antagningen om deras språkkunskaper räcker till för skolgång på svenska.

Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att få information om elevernas språkliga utgångsläge för att kunna stödja barnens skolspråk. Vi kommer med föräldrarna överens om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling.

En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de kan använda språket på modersmålsnivå. Den svenska skolan är en talande, läsande och skrivande skola.

För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteken är föremål för särskild omsorg. Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder.

Invandrarbarn får stöd i både skolspråket och sitt eget modersmål.

Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. Vi strävar efter att all personal i skolan skall kunna svenska.

I språkprogrammet för de svenska skolorna tar vi ställning för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska.

Godkänd av Utbildningsnämndens svenska sektion den 27 februari 2003

Majoriteten av våra elever kommer från tvåspråkiga hem. Vi strävar tillsammans med föräldrarna efter att stärka elevernas svenska så att de kan använda språket på modersmålsnivå. Detta görs genom varierande arbetsmetoder.

I vår skola finns förskolan integrerad, vilket ger oss möjligheten att stödja eleverna och satsa på modersmålet svenska redan innan eleverna börjar grundskolan. Detta ger en bra grund inför de utmaningar eleverna står inför att utveckla sitt modersmål. Inom norra distriktet är de svenskspråkiga daghemmen och grundskolorna medvetna om det stöd barnen behöver, så en medveten satsning på barnens svenska sker även på daghemmen i distriktet.

I vår skola har vi ett stort och fint bibliotek mitt i byggnaden. Biblioteket är skolans hjärta. I biblioteket har vi skapat en trivsam miljö och alla elever har tillgång till skolans bibliotek dagligen. I biblioteket finns skönlitteratur och faktalitteratur för alla åldrar både för flickor och för pojkar.

I vår timfördelning har vi satsat på extra timmar för modersmålet på de högre årskurserna. Detta ger oss möjlighet att ge eleverna övning och stöd under hela skoltiden vidd Kottby lågstadieskola. Arbetsmetoderna i alla ämnen är språkstödjande och varje läsår genomförs en språk- eller litteraturkampanj för att stärka svenskan. All svenskspråkig personal på skolan fungerar som förebilder gällande det svenska språket och samtliga är medvetna om vikten av att använda en vårdad svenska. Vi strävar efter att all personal på skolan skall kunna svenska.

Inför årskurs 3 väljer eleven tillsammans med sina föräldrar A1-språket finska. För de tvåspråkiga eleverna rekommenderas den modersmålsinriktade finskan, medan de enspråkigt svenska eleverna rekommenderas välja traditionell finska. Valet mellan traditionell och modersmålsinriktad finska gör föräldrarna i samråd med klassläraren eller specialläraren.

Inför årskurs 4 väljer eleven tillsammans med sina föräldrar A2-språket. I vår skolan står valet mellan engelska och tyska. Att inleda språkstudierna i ett främmande språk på åk 4 ger eleverna möjligheten att på ett lekfullt sätt ta till sig språket. På årskurs 4 påbörjas inga andra för eleven nya ämnen, vilket ger eleverna möjlighet att sätta sig in i A2-språket med en mjukstart.

c) Verksamhetsidé

Kottby lågstadieskola är en svenskspråkig skola där eleverna ges den allmänbildande, grundläggande utbildning de behöver.

Vår skola strävar efter att varje elev uppnår de färdigheter och kunskaper som beskrivs i skolans läroplan och efter att skapa en god inlärningsmiljö i skolan. Eleverna skall känna sig trygga i skolan. Eleverna får var och en utvecklas enligt sina förutsättningar och därmed möjliggörs att varje elev får uppleva glädjen av att lyckas.

I Kottby lågstadieskola jobbar vi kontinuerligt över klassgränserna genom fadderelevsverksamhet och strävar till att ge eleverna en god kunskapsbas. Vi är en skola med många tvåspråkiga elever. Därför koncentrerar vi oss speciellt på undervisning i modersmål bl a genom att särkilt träna tal- och uttrycksförmåga. De flesta elever läser modersmålsinriktad finska. Vi skapar förutsättningar för eleverna där deras självkänsla och sociala färdigheter förstärks.

I Kottby lågstadieskola finns även förskola och eftermiddagsvård. På detta sätt tryggas en kontinuerlig svenskspråkig helhetsundervisning i Kottby.

d) Mål för inlärning och fostran

Förskolan

Vår förskola har som mål att elevernas förutsättningar till inlärning förbättras och att eleverna integreras i skolundervisningen. Utöver detta vill vi att eleverna skall lära känna sig själva, de andra eleverna, skolans personal, skolans miljö och skolans trivselregler.

Skolans pedagogiska mål

I Kottby lågstadieskola strävar vi efter att eleverna utvecklas till flitiga, toleranta och ansvarskännande samhällsmedlemmar som tar hänsyn till andra människor. På skolan strävas också efter att eleverna tar till sig goda seder och uppför sig i enlighet med dessa. Lärarna strävar efter att elevernas positiva självbild stärks och att eleverna ser positivt på sina egna möjligheter att lära sig.

Vår skola har som mål att fostra eleverna till harmoniska, sunda, ansvarskännande, självständiga och kreativa människor. Eleverna tillägnar sig kunskap och färdigheter genom olika läroämnen och temaområden för att få allmänbildning och beredskap för fortsatt lärande. Eleverna utvecklar sitt eget sätt att lära sig och så småningom tar de allt större ansvar för sitt eget lärande.

Skolans undervisning och övriga verksamhet inriktas på ett ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter, som fordras för en allsidig personlighetsutveckling. Elevernas förmåga att förstå betydelsen av att skydda miljön och naturen, samt värdet av internationellt samarbete, fred och jämlikhet i samhället utvecklas.

2. Undervisning

Inlärnings- och kunskapssyn

Genom att variera arbetsmetoderna, görs eleverna medvetna om hur de själva lär sig. På så sätt kan eleverna även påverka sin egen inlärning i en positiv riktning. Trots att studierna genomförs i samarbete med lärare och övriga elever, bygger varje elev som en självständig kunskapssökare upp sin uppfattning utgående från sina egna förutsättningar.

Under elevvårdsmöten diskuteras varje elev för på vilket sätt skolans personal på bästa sätt kan stödja elevens inlärning och skolgång. Vi strävar efter att varje elev har nödvändiga baskunskaper när de lämnar Kottby lågstadieskola.

Eftersom dagens samhälle är hektiskt och prioriterar konsumtion vill vi upprätthålla ett lugn och en trygg atmosfär, där eleverna kan koncentrera sig på att göra ett arbete som de kan vara stolta över. Vi följer principerna för hållbar utveckling i det dagliga arbetet.

Förutsättningen för att detta skall uppnås är en ständig växelverkan mellan barn och vuxna.

Inlärningsmiljö

Allt sedan januari 2001 arbetar skolan i sanerade och tillbyggda utrymmen vid Pohjolagatan 45 med all ämnesundervisning i det nya skolhuset.

I Kottby lågstadieskola strävar vi efter att upprätthålla en atmosfär som är öppen, uppmuntrande, lugn och positiv. På detta sätt väcks elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära sig.

Vårt skolhus består av den äldre delen byggd 1957 och den nya tillbyggda delen från år 2000. I vårt fina skolhus finns en välutrustad slöjdsal, ett bibliotek mitt i huset, en stor och rymlig förskola samt en gymnastiksal som kan ändras till en stilig festsal. Skolhuset ligger mitt i den natursköna Otto Iivari Meurmann-parken och i närheten av Himmelsberget, d v s nära naturen, vilket utnyttjas i undervisningen. Sportplan i Kottby samt Åggelby idrottspark utgör en naturlig del av inlärningsmiljön.

En del av undervisningen sker utanför skolan, som t ex Mulleskolan och vi strävar efter att eleven under sin lågstadietid har möjlighet att delta i en lägerskola.

Arbetssätt

Undervisningen i skolan är elevcentrerad. Inom undervisningen strävar man efter att:

- utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar och erfarenheter
- stärka elevens vilja att lära sig och elevens tillit till den egna förmågan
- stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter
- organisera och genomföra undervisningen så att eleven

· utvecklas enligt sina egna förutsättningar
· upplever att kunskapen är meningsfull
· upplever framgång
· successivt tar mer och större ansvar
· får pröva på olika arbetssätt

Skolan strävar efter att varje elev

- tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö
- lär sig grunderna för demokratiska principer och utvecklar dessa i sitt dagliga arbete
- lär sig samarbeta i grupp.

Till arbetslaget i skolan hör alla som arbetar där d v s lärarna, specialläraren, skolpsykologen, hälsovårdaren, skolassistenterna och servicepersonalen. Arbetslaget har ett gemensamt mål: att arbeta för skolans och elevernas bästa. Genom helhetsplanering strävar lärarna efter att uppnå målen i läroplanen. Varje lärare handhar i huvudsak undervisningen i egen klass. Utöver detta undervisar även lärarna i andra klasser. Lärarna strävar efter att eleverna delges varandras kunskaper över klassgränserna genom fadderelevsverksamhet.

I Kottby lågstadieskola tar förskolan även del av den verksamhet som bedrivs i åk 1-6. Detta kan ske i form av fadderelevsverksamhet, temadagar, gemensamma lektioner och morgonsamlingar, fester, utfärder med mera.

Elevmedverkan

Lärarna följer läroplanen, men eleverna har möjlighet att själva påverka inlärningsstilen som används då den aktuella ämnesdelen inlärs.

Skolan strävar efter att varje år ha en välfungerande fadderelevsverksamhet. Detta kan ske i form av att äldre fadderelever tar hand om yngre fadderelever i förskolan, åk 1 och åk 2. I klassrums-undervisningen medverkar eleverna direkt i form av att faddereleverna arbetar tillsammans med olika projekt i de olika läroämnena.

Eleverna har möjlighet att komma med olika förslag och idéer i skolans elevråd, Kottrådet. I Kottrådet finns två representanter från varje klass.

3. Undervisningsarrangemang

Språkprogram

Inför årskurs 3 väljs A1-språket. Finskan kan läsas som nybörjar- eller modersmålsinriktad.

A2-språket påbörjas i årskurs 4. Engelska eller tyska läses totalt 6h i lågstadiet; 2h på åk 4, 2h på åk 5 och 2h på åk6. För att det skall bildas två språkgrupper krävs det att skolan får timresurs. Direktionen beslutar hur många elever som behövs för att avvikande grupper skall kunna bildas.

Skolans prioriteringar

Vår skola värnar om basfärdigheterna och om att eleverna får arbeta konkret med det stoff som behandlas. Elevernas självförtroende stärks genom att lärarna betonar arbetssätt där eleven aktivt och självständigt söker kunskap. Vi betonar även värdet av att kunna söka och hantera information kritiskt.

Läraren fungerar som en trygghetsfaktor, stödperson och handledare, men skall även värna om att eleverna lär sig fungera i grupp.

Vi värnar om den finlandssvenska kulturen samt om språket och traditionerna. Vi förlägger en del av undervisningen till naturen, samhället och hemstaden.

Elevantagning

Helsingfors stads kriterier i första hand och i andra hand gäller för elevantagningen till grundskolan vid Kottby lågstadieskola.

Principerna för antagning av elever till de svenska grundskolorna

Staden är indelad i elevupptagningsområden. Inom varje område finns det en grundskola. Huvudprincipen är att eleverna går i skola inom det elevupptagningsområde de bor i. Det är den skolan som är elevens s.k. närskola och den skolan har han förstahandsrätt att gå i. Samma förstahandsrätt gäller också de elever som har fått rätt att börja skolan ett år tidigare än vad som bestämts. Hela staden utgör elevupptagningsområde för specialskolorna.

Eleverna eller deras vårdnadshavare kan ansöka om plats i en annan skola än närskolan. Då tillämpas de elevantagningskriterier som utbildningsnämndens svenska sektion har godkänt. Kriterierna är angivna i en prioriteringsordning som följs om det inte finns plats för alla som ansöker om plats. Något av kriterierna måste uppfyllas för att en elev skall bli antagen till en annan skola än närskolan.

Följande principer gäller för Helsingforselever:

För alla elever gäller i första hand att

en elev har rätt att gå i sin närskola, dvs. i skolan i det egna elevupptagningsområdet (distriktet)

en elev har rätt att gå i en annan närbelägen ändamålsenlig skola

om han annars inte kan fortsätta med tidigare inledda studier i ett främmande språk

om skolan av hälsoskäl inte är lämplig.

I andra hand har eleverna rätt att bli antagna om

de söker till en skola på grund av undervisning i A2-språk (franska och tyska, om undervisning inte ordnas i elevens närskola) som inleds på åk 4 eller 5, eller på grund av studier i latin som inleds på åk 7, under förutsättning att de har klarat ett lämplighetstest i latin

de söker till intensifierad musikundervisning och har klarat ett lämplighetstest (åk 3 och 7)

de antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna och söker till områdets högstadieskola.

Om det finns rum i skolan efter antagningen i första och andra hand, följer de svenska skolorna gemensamma antagningskriterier i följande ordning:

syskon; eleven har syskon i ifrågavarande skola

förskola-skola; eleverna har rätt att börja skolan i den skola/det område de fått förskolundervisning

skolvägens längd, trygghet, trafikförbindelser (tillämpas endast vid antagning av elever till lågstadieskolorna och specialundervisningen)

särskilda skäl på basis av myndigheters eller elevvårdspersonalens utlåtanden

skolans eget kriterium.

För elever som söker till en Helsingforsskola från en annan kommun gäller särskilda regler. En utsockneselev som bor i Helsingfors har rätt att gå i stadens grundskolor. Elever från andra kommuner kan antas till de svenska specialskolorna om det finns plats efter förstahandsantagningen och det inte uppstår behov av nya undervisningsgrupper. Elevens hemkommun förutsätts ge en betalningsförbindelse. Svenska elever som bor i en kommun där det inte finns möjlighet att få undervisning på svenska har rätt att bli antagna. Villkoret är att elevens hemkommun ersätter kostnaderna. Elever från kommuner som gjort ett s.k. helhetsavtal med Helsingfors om ersättningen av kostnader för grundskol- och gymnasieundervisning har rätt att bli antagna. Elever från andra kommuner som går i Nationaloperans balettskola har också rätt att gå i stadens grundskolor, förutsatt att hemkommunen gjort avtal med Helsingfors om ersättning av kostnaderna.

Andra allmänna principer:

Elever som flyttar inom Helsingfors har rätt att fullfölja sin skolgång i den skola de gått i före flyttningen.

De elever från andra orter som varit inskrivna i någon av stadens grundskolor före läsåret 1998-1999 har rätt att gå ut grundskolan i stadens grundskolor, men vårdnadshavarna står för resekostnaderna.

För de elever som antagits till någon av stadens skolor läsåret 1998-1999 eller senare kvarstår rätten att gå i stadens grundskolor endast till läsårets slut om eleven flyttar från Helsingfors.

Elevantagningskriterierna innebär att rätten att välja skola till vissa delar är reglerad. Det är framförallt jämlikhetsaspekter som ligger bakom beslutet – strävan efter ett så tätt svenskt skolnät som möjligt och jämngoda utbildningsmöjligheter i olika delar av staden.

e) Övriga beslut i anslutning till hur undervisningen ordnas

Läsåret indelas i två terminer. I Kottby lågstadieskola delges eleverna ett mellanbetyg till julen och ett läsårsbetyg på våren. Betygsblanketterna sätts som bilagor till läroplanen.

- årskurserna 1-3 delges en verbal rapport efter varje avslutad termin
- årskurserna 4-6 delges ett sifferbetyg efter varje avslutad termin.

Utvecklingssamtal görs mellan klasslärare, elev och föräldrar under vårterminen för åk 1-5 och på höstterminen för åk 6.

Skolans verksamhet utvärderas av lärarkollegiet minst en gång/läsår.

4. Elevhandledning

a) Lärarledd handledning

Inlärning sker genom målinriktade studier under lärarens handledning och i samverkan mellan läraren och gruppen. Det är ur inlärningssynvinkel viktigt med samverkan både mellan lärare och varje enskild elev samt mellan eleverna. Olika inlärnings-, arbets- och utvärderingsmetoder beaktas. Läraren handleder och sporrar eleverna samt sätter gränser för och ställer krav på eleverna.

Läraren handleder eleverna och skapar en aktiv, forskande och skapande anda. Mångsidiga arbetsmetoder som befrämjar elevernas aktivitet utgör grunden för den lärarledda undervisningen.

Läraren anpassar undervisningen till elevernas individuella skillnader i utveckling och bakgrund.

b) Elevhandledning

Syftet med elevhandledningen är att stöda och hjälpa eleverna så att de skall klara sina studier i grundskolan så väl som möjligt, och att fatta ändamålsenliga och personliga beslut om utbildning. Eleverna lär sig sådana studievanor att de reder sig i undervisningens olika skeden. Eleverna handleds till ett ansvarsfullt förhållningssätt gentemot skolarbetet och sina uppgifter, och vänjs vid mångsidiga arbetssätt och kunskapssökning.

Elevhandledningen är integrerad i undervisningen av de olika ämnena och i skolans övriga verksamhet. Det går inte att reservera särskilda lektioner för elevhandledning.

5. Stöd för undervisningen

a) Stödundervisning

Stödundervisningen är avsedd för elever som tillfälligt blivit efter i inlärningen eller har behov av särskilt stöd. Då svårigheterna upptäcks skall de snarast möjligt åtgärdas. Avsikten är att hjälpa eleverna att komma över sina svårigheter och lyckas med sina studier.

Initiativet tas främst av elevens egen lärare, men både elever och föräldrar kan också göra det. Det är oftast den egna läraren som ger stödundervisning. Den ordnas i samråd med vårdnadshavarna som också informeras om hur den sker. Stödundervisningen ges antingen enskilt åt en elev eller i smågrupper och den kan ske antingen under lektionstid eller före eller efter arbetsdagen.

b) Specialundervisning på deltid

Specialundervisning på deltid ordnas som parallellundervisning i samband med den övriga undervisningen antingen individuellt eller i smågrupp. Den kan också ordnas direkt före eller efter skoldagen. Undervisningen ges åt elever i alla årskurser och den utgår från den enskilda elevens behov. Specialläraren arbetar främst med elever som har lindriga tal-, läs, skriv- och matematiksvårigheter eller inlärningssvårigheter.

Målet med specialundervisningen på deltid är att hitta motiverande arbetssätt och nya strategier för elevernas inlärning och på så sätt ge dem bättre möjligheter att gå framåt i sina studier trots deras svårigheter. Elever med särskilda behov skall kunna komma tillrätta med sina svårigheter och tillgodogöra sig grundskolans lärostoff.

Undervisningen planeras i samråd med eleven, vårdnadshavarna, läraren, elevvårdspersonalen och eventuella andra sakkunniga.

Specialläraren

- träffar alla elever i utbildningsverkets förskolor och i årskurs 1 både i grupp och enskilt
- gör i förskolan och i årskurs 1 tal- och språkkontroller och efter det vid behov
- gör en regelbunden utvärdering av elevernas läs- och skrivfärdigheter
- undersöker och kartlägger elevers inlärningssvårigheter
- undervisar elever individuellt eller i smågrupp
- kan delta som kompanjonlärare i klassundervisningen
- deltar i elevvårdsgruppens arbete
- deltar i övrigt samarbete kring elever med särskilda behov
- kan fungera som konsult för elever, föräldrar och lärare då det gäller elevers läs-, skriv-, språk- eller andra inlärningssvårigheter
- fungerar som kontaktlänk mellan lågstadiet och högstadiet

c) Undervisning av elever överförda till specialundervisning

Om en elev har stora inlärningssvårigheter kan han eller hon överföras till specialundervisning. Överföringen sker för tre år åt gången, utom för en elev som har förlängd läroplikt, för vilken överföringen sker tillsvidare. Eleven kan då antingen vara integrerad i allmänundervisningen eller undervisas i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. En överförd elev kan läsa ett, några eller alla ämnen enligt en individuell lärokurs och har alltid en individuell plan (IP) för undervisningen. Skolan får en extra resurs för en överförd elev och den skall komma eleven tillgodo på ett ändamålsenligt sätt. Undervisningen för elever överförda till specialundervisningen arrangeras på ett annat sätt än för elever som får specialundervisning på deltid inom allmänundervisningen.

Skolledaren ansvarar för arrangemangen av undervisningen av elever överförda till specialundervisningen och för att den individuella undervisningsplanen görs upp. I årskurserna 1-6 har klassläraren huvudansvaret för att göra upp den individuella undervisningsplanen, i specialklasserna specialklassläraren och i årskurserna 7-9 specialläraren i samråd med klassföreståndaren och ämneslärarna.

En elev överförs till specialundervisningen efter ett beslut av undervisningschefen. Beslutet föregås av diskussioner med eleven själv, vårdnadshavaren, lärarna och elevvårdspersonalen. Initiativet till en överföring kan tas av elevens lärare, skolledaren, vårdnadshavarna eller elevvårdspersonalen. Skolledaren ansvarar för att handlingarna når beslutsfattarna.

Till en anhållan om överföring fogas åtminstone följande handlingar:

- en utredning över arten av de svårigheter eleven har
- ett utlåtande av en psykolog, läkare eller socialarbetare
- ett skriftligt medgivande till överföringen av elevens vårdnadshavare

En överföring till specialundervisningen kan också ske utan vårdnadshavarna medgivande, och i så fall fattas beslutet av utbildningsnämndens svenska sektion.

För en elev som är överförd till specialundervisningen skrivs på betyget en asterisk vid de ämnen som eleven har läst enligt individuell lärokurs. Ett avgångsbetyg enligt individuell lärokurs kan ha konsekvenser för elevens fortsatta studiegång och det är därför viktigt att informera både eleven och vårdnadshavarna om detta.

Ifall en elev har övervunnit sina svårigheter kan han eller hon återföras till allmänundervisningen på motsvarande sätt som överföringen till specialundervisning skedde.

Närmare information om specialundervisningen finns i svenska linjens plan för specialundervisning.

d) Undervisning av invandrare

Undervisningen för invandrare är främst avsedd för läropliktiga barn som nyligen har anlänt till Finland eller för barn födda av invandrare i Finland. Invandrareleverna undervisas enligt skolans läroplan. De integreras i allmänundervisningen, men har rätt till olika slag av specialarrangemang särskilt i början av sin skolgång. En invandrarelev i har rätt till specialundervisning, elevvård och elevhandledning. En plan för elevens lärande, av vilken de olika stödformerna framgår, görs alltid upp för invandrarelever. Strävan är att inlemma invandrareleverna i skolans allmänundervisning så fort som möjligt.

Kontakten till invandrarelevernas hem är särskilt viktig, och vid behov kan tolk anlitas för att skolan skall kunna hålla kontakten. Vårdnadshavarna hålls informerade om sina barns skolframgång och om hur informationen i skolan sköts.

6. Stöd för elevens välmående

a) Elevvård

Elevvården ingår i skolans verksamhet och är ett stöd för eleverna i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende. Dess främsta uppgift är att stödja elevens sunda och balanserade utveckling så att en grogrund för god inlärning byggs upp.

Elevvården är en angelägenhet för alla parter i skolan och den består av både klientarbete och frågor som berör hela skolsamfundet. Dess uppgift är att förebygga olika slag av krissituationer och att ta i där problem redan har uppstått. Arbetet gäller frågor som inlärningssvårigheter, mobbning, våld, störande uppträdande, uppföljning av frånvaro, mentalvård, rusmedel och olyckshändelser.

Riktlinjerna för arbetet dras upp i skolans elevvårdsgrupp, som består av psykologen eller kuratorn, hälsovårdaren, någon representant för lärarna och skolans ledare. Gruppen möts regelbundet för att komma överens om arbetsfördelning och praktiska frågor. Utgångspunkten är ett förtroligt samarbete mellan personalen i skolan och eleven och hans vårdnadshavare, men också med sakkunniga utanför skolan. Skolans ledare har huvudansvaret för elevvårdsarbetet.

b) Andra stödåtgärder

Skolpsykologen

Genom regelbundna skolbesök har skolpsykologen möjlighet att följa med elevernas utveckling. Denna förebyggande verksamhet omfattar samtliga elever i skolan och innebär bl a samtal med eleverna t ex vid skolstarten och vid övergången till högstadiet. Verksamheten byggs upp genom diskussioner med lärarna och genom elevvårdsmöten.

Skolpsykologen ger vägledning och konsultation i problemsituationer. Om föräldrarna så önskar, gör skolpsykologen även en psykologisk undersökning, för att kartlägga och bedöma barnets svårigheter. Skolpsykologen strävar efter att genom samtal med elever, lärare och föräldrar finna gemensamma lösningar så att barnet får hjälp och kan gå vidare i sin utveckling.

Skolhälsovårdaren

Målsättningen för skolhälsovården är att trygga en individuellt sett maximal hälsonivå för varje elev. Skolhälsovården strävar efter att eleverna tillägnar sig sunda levnadsvanor. Verksamheten inom skolhälsovården är både elev- och gruppcentrerad. Skolhälsovården utgör en del av elevvården och den integreras med övrig skolverksamhet t ex inom läroämnet Miljö- och naturkunskap då läraren undervisar eleverna om människan.

Den elevcentrerade skolhälsovården förverkligas genom:

- hälsogranskningar, en uppföljning av elevens fysiska, psykiska och sociala utveckling
- vid behov hänvisning till fortsatt vård och tilläggsundersökning
- förebyggande åtgärder vid smittosamma sjukdomar t ex vaccination
- första hjälp verksamhet vid olycksfall och vid akut sjukdom
- hälsofostran
- sexualundervisning.

Hälsovårdaren och skolläkaren ansvarar för skolhälsovården.

7. Samarbete som stöd för undervisning och inlärning

a) Samarbete mellan hem och skola

Lärarna strävar efter ett nära samarbete med hemmen bl a genom kvartssamtal och samtal enligt behov. Skolan strävar efter att utveckla elevernas, lärarnas och föräldrarnas samverkan så att dessa bildar en fungerande enhet.

Vid Kottby lågstadieskola finns en Hem och skola-förening.

Kottby lågstadieskola har egna traditioner som stöds och upprätthålls i samråd med hemmen. Dessa traditioner är bl a luciafirandet, sportdagar och familjeträffar.

Vårdnadshavarna har det huvudsakliga ansvaret för elevens fostran. Skolan har det huvudsakliga ansvaret för att fostra och lära eleven, så att han klarar sig i skolsamfundet. Lärarna strävar efter att eleverna skall kunna följa gemensamma principer, t ex skolans trivselregler. Skolarbetet leds och uppföljs av respektive lärare tillsammans med kollegerna, medan hemarbetet stöds och följs upp av hemmen. Utöver dessa samarbetsprinciper bär skolan ansvar för att elevernas skolmiljö utvecklas.

Målet med samarbetet är att befrämja elevens förutsättningar för inlärning, att främja trygghet och välbefinnande i skolan. Under året ordnas föräldramöten och utvecklingssamtal.

Som skolans språkrör finns skolans informationstidning Månadskotten, som utkommer en gång per månad.

b) Samarbete vid övergång till andra skolstadier

Målet med samarbetet är att goda kontakter mellan olika inrättningar skapar en helhetssyn på barnen, och på det sättet goda förutsättningar för deras skolgång. Samtidigt strävar vi också efter att stadieövergången sker smidigt.

Dessa mål uppnås bl a genom:

- gemensam verksamhet
- gemensam planering
- utnyttjande av gemensamma utrymmen
- gemensamma regler

Förskolan samarbetar årligen med närliggande daghem.

På våren arrangeras ett överlåtelsemöte inom distriktet, då åk 6 skall övergå till följande skolnivå. Till detta möte inbjuds klassläraren, skolpsykologen, speciallärarna och studiehandledaren från den mottagande skolan. Information om elever ges av klassläraren och specialläraren samt skolpsykologen. Väneleverna informerar om de mottagande skolornas arbetsmetoder.

Samarbete med närmiljön och andra förvaltningar

Skolan samarbetar i första hand med samtliga grundskolor inom Norra distriktet. Samarbetet innebär att gemensamma projekt och gemensam fortbildning arrangeras, samt att läroplaner och arbetsplaner koordineras. Samarbete förekommer också med förskolorna inom elevupptagningsområdet. Genom klubbverksamhet kommer eleverna i kontakt t ex Markus församling och Kottby Månsas svenska förening rf. Eleverna representerar Kottby lågstadieskola genom att medverka i olika evenemang utanför skolan. Eleverna i åk 6 erbjuds möjlighet att besöka högstadiet.

Eftermiddagsverksamheten sköts av Kottby-Månsas svenska förening rf och är främst ämnad för eleverna i de lägre årskurserna.

Samarbete med arbetslivet

Skolan är en del av samhället och får därmed impulser därifrån. Skolan inbjuder gäster vid olika tillfällen. En stor resurs är elevernas egna föräldrar. De kan besöka skolan och berätta om sina yrken och jobb. Genom studiebesök kan eleverna bekanta sig med föräldrarnas arbetsplatser. I mån av möjlighet kan eleverna besöka andra arbetsplatser och institutioner.

Internationellt samarbete

Målen med undervisningen i internationalism är att förbättra elevernas kännedom om olika kulturer, samt att eleverna lär sig godkänna att människor är olika. Lärarna strävar också efter att väcka elevernas intresse för den globala utvecklingen.

Viktiga delområden är övning i hur man löser konflikter på fredlig väg, utvecklandet av tolerant inställning till det som är annorlunda sätt att leva, samt aktiviteter som väcker intresse för och ger kunskap om främmande kulturer och internationella händelser.

Vi vill vidga elevernas världsbild och förmåga att se Finland i förhållande till den övriga världen. Detta sker t ex genom att låta elevernas egna reseerfarenheter berika undervisningen. I de olika skolämnena integreras kunskap om andra kulturer. I vardagliga situationer övar eleverna sig i att lösa konflikter. Dessutom bekantar sig eleverna med de mänskliga rättigheterna.

8. Utvärdering

a) Bedömning av elever

Bedömningens uppgift

Utgångspunkten för bedömning under studiernas gång är att handleda och sporra eleven i studierna samt att beskriva hur väl eleven har nått de mål som ställts för lärandet. Bedömningens syfte är att hjälpa eleven att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lärande och sin utveckling och på så sätt också stödja personlighetens tillväxt.

Bedömningen under studiernas gång ska vara sanningsenlig och grunda sig på mångsidiga prov.

Bedömningen ska omfatta elevens lärande och framsteg på olika delområden. Vid bedömningen ska dess betydelse för lärandeprocessen beaktas. Elevbedömningen utgör en helhet där en kontinuerlig respons från läraren är viktig. Med hjälp av bedömningen leder läraren eleven att bli medveten om sitt tänkande och sitt handlingssätt samt får eleven att förstå hur han eller hon lär sig.

Elevens framsteg och arbete ska bedömas i förhållande till målen i läroplanen och till profilen för goda kunskaper.

Bedömningen ska också utveckla elevens förutsättningar för självvärdering. Syftet med utvecklandet av självvärderingsförmågan är att ge stöd för ökad självkännedom och utveckling av studieförmågan. Målet är att elevens självkänsla och positiva bild av sig själv som elev samt känslan av delaktighet förstärks.

Principerna för bedömningen

Eleven får fortlöpande handledning och feedback i det dagliga arbetet. I Kottby lågstadieskola delges eleverna ett mellanbetyg efter avslutad hösttermin och ett läsårsbetyg efter avslutat vårtermin enligt följande:

- årskurserna 1-3 delges rapport efter varje avslutad termin
- årskurs 4 delges ett betyg efter varje avslutad termin. Dock behöver inte för eleven nya skolämnen betygsättas under den första terminen, utan först efter den andra.
- årskurserna 5-6 delges ett betyg efter varje avslutad termin.

Betygsblanketterna finns som bilagor till läroplanen.

Vitsordskalan är 4-10 (10 utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 hjälpliga, 4 underkända färdigheter och kunskaper). På betyget grundar sig vitsordet på ett medeltal av elevens prestationer under terminen, samt aktivitet under lektioner. Dessa beskrivs ytterligare efter varje ämne.

I huvudsak bedöms eleverna av klassläraren eller timläraren. Elever som fått specialundervisning eller annan hjälp på grund av svårigheter av något slag, bedöms i samråd med specialläraren.

Förutom betygen ges vårdnadshavaren och eleven information om lärandet under ett utvecklingssamtal, vid vilket elevens individuella mål diskuteras.

Grunder för godkänd prestation

Konst- och färdighetsämnen

För att en elev skall bli godkänd i konst- och färdighetsämnen krävs det att eleven har deltagit aktivt i undervisningen. Med detta avses att eleverna deltar i undervisningen med en vilja att lära sig.

Läroämnen

Om en elev har uppnått målen för årskursen eller om en elevs kunskap och vilja att lära sig ett läroämne är i riktning med de uppställda målen i läroplanen, trots att han inte uppnått alla mål, bedöms eleven som godkänd.

Bedömning av arbete

Bedömningen av arbetet utgör en del av bedömningen av elevens förmåga att lära sig. Den bygger på de mål som uppställts för arbetet i de olika läroämnena. Bedömningen av elevens arbete inriktas på elevens förmåga att planera, utföra och utvärdera sitt arbete. Vid bedömningen beaktas hur ansvarsfullt och självständigt eleven arbetar samt hur han samarbetar med andra. Bedömningen av arbetet utgör ett led i bedömningen av läroämnet. Arbetet bedöms i åk 4-6 skilt med en bokstav för varje ämne efter själva vitsordet.

Bedömning under studiernas gång

Under studiernas gång bedöms eleven utgående från muntliga och skriftliga färdigheter, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga prov och förhör, inlämningsarbeten och grupparbeten. Dessa utgör tillsammans med intresset för ämnet samt aktiviteten på lektionerna, grunden för bedömningen. I åk 1-3 ges verbal bedömning. I åk 4-6 ges sifferbedömning.

Bedömning av uppförande

Bedömningen av uppförandet inriktas på hur eleven tar hänsyn till andra människor och till sin omgivning, hans sätt att värdesätta arbete och hans förmåga att följa uppsatta regler. Med detta avses elevens förmåga att förstå, uppskatta och stödja andra människor, samt värna om miljön. Uppförandet bedöms av alla lärare som undervisar eleven.

Omständigheter som påverkar bedömningen

Vid elevbedömningen beaktas en elevs inlärningssvårigheter och man använder sådana metoder att eleven på bästa sätt kan påvisa sitt kunnande. Bedömningen av en elev som överförts till specialundervisning, baserar sig på IP d v s planen för individuell undervisning.

Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig på den allmänna läroplanen eller på elevens IP.

Bedömning av elever med invandrarbakgrund

Elev med invandrarbakgrund eller elev vars modersmål är något annat än skolans undervisningsspråk (finska undantaget), bedöms med beaktande av elevens bakgrund och utgångsläge.

Framsteg i studierna

En elev uppflyttas till följande årskurs om han i de olika läroämnena, som ingår i årskursens lärokurs, har ett siffervitsord som anger åtminstone hjälpliga kunskaper eller färdigheter, eller motsvarande verbala bedömning. En elev kan dock med godkända prestationer eller färdigheter stanna kvar på årskursen, i de fall då det är nödvändigt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan.

En elev kan stanna kvar på årskursen, om hans eller hennes prestation har underkänts i ett eller flera läroämnen under årskursen, och om det bedöms att eleven inte klarar av den följande årskursens studier. En elev kan också förflyttas till följande årskurs trots underkända prestationer, om det bedöms att eleven klarar den följande årskursens studier med godkänt resultat.

Då skolan anser att en elev skall stanna kvar på årskursen, skall elevens vårdnadshavare höras innan ett beslut fattas.

Beslut om uppflyttning av en elev till följande årskurs, eller om kvarstannande fattas gemensamt av föreståndaren och de lärare som undervisat eleven.

Om en elevs prestation har underkänts i ett eller flera ämnen under årskursen, kan man fatta ett villkorligt beslut om kvarstannande i årskursen. I beslutet nämns de delområden av årskursens lärokurser som skall fullgöras med godkänt resultat för att en uppflyttning skall vara möjlig. För detta ordnas särskilda prov efter att läsårets arbete har avslutats.

Ny bedömning och rättelse av bedömning

Elevens vårdnadshavare kan inom två månader efter att ha delgivits bedömningen be att beslutet som gäller studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller slutbedömning omprövas. Begäran riktas till rektor eller föreståndare. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och elevens lärare gemensamt. Om elevens vårdnadshavare är missnöjd med den nya bedömningen som gjorts, kan vårdnadshavaren begära rättelse i bedömning hos länsstyrelsen gällande läsårsbetyget. Länsstyrelsen kan ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få, eller bestämma om kvarstannande i årskurs skall ändras.

b) Utvärdering av skolans verksamhet

I Kottby lågstadieskola sker utvärderingen på många plan. Eleverna, lärarna, föräldrarna, direktionen och den övriga personalen är delaktiga i processen. Målet med utvärderingen är att utveckla och förbättra arbetsklimatet i skolan. Utvärderingen är en ständigt pågående process.

Skolans interna utvärdering har som uppgift att klargöra skolans utvecklingsbehov och att förstärka skolans verksamhet. I utvärderingen deltar personalen, eleverna och föräldrarna. Utvärderingen baserar sig på målformuleringarna i skolans läroplan och verksamhetsplan. Utvärderingen kan bl a ske genom olika frågeformulär.

Lärarkollegiet och direktionen för utvärderingsdiskussioner där läsårets arbete i förhållande till läsårets verksamhetsplan utvärderas. Skolans föreståndare för utvecklings- och utvärderingssamtal med skolans personal, och utbildningsverkets ledning för motsvarande samtal med skolledaren. Eleverna, föräldrarna och klassläraren för utvecklingssamtal på vårterminen. Eleverna utvärderar sitt eget arbete tillsammans med läraren under läsåret. Både genom föräldra-/elevkvarter och elev-/lärarutvärdering sker en fortlöpande muntlig och skriftlig utvärdering av skolans arbete.

Varje lärare utvärderar kontinuerligt sitt arbete. Lärarna utvärderar skolans verksamhet och det aktuella läsåret bl a genom att diskutera hur läroplanens mål uppnåtts samt huruvida läroplanens innehåll varit ändamålsenligt.

9.Målen för och innehållet i undervisningen

a) Temahelheter och helhetsundervisning

"Man lär inte för skolan utan för livet"

Undervisningen kan vara ämnesindelad eller integrerad. Den integrerade undervisningen betonar temahelheter och helhetsundervisning. Målen och innehållet för temahelheterna ingår i många läroämnen, men kan också undervisas som t ex temadagar eller temaveckor. Undervisningen av temahelheterna kan variera från läsår till läsår, målet är dock att varje elev skall ta del av innehållet i temahelheterna någon gång under sin skoltid vid Kottby lågstadieskola.

1. Att växa som människa

Syftet med detta temaområde är att stödja elevens hela utveckling och skapa en uppväxtmiljö som å ena sidan stöder eleven individuellt och hjälper eleven att skapa en sund självkänsla och å andra sidan stöder elevens utveckling i grupp.

Mål

Eleven skall

- lära sig förstå sin fysiska, psykiska och sociala tillväxt och sin unika individualitet
- lära sig bedöma det etiska i sitt handlande och känna igen vad som är rätt och fel
- lära sig förstå vad estetiska upplevelser betyder för livskvaliteten
- lära sig känna igen sin egen inlärningsstil och utveckla sig själv som en lärande
individ
- lära sig verka som medlem i en grupp och i en gemenskap

Centralt innehåll

Detta temaområde omfattar all verksamhet på skolan. Vi vill att varje elev skall få utvecklas i en positiv och trygg skolmiljö, både fysiskt, psykiskt och socialt. Viktigt är att varje elev får uppleva en känsla av att synas varje dag i skolan och målet är att alla vuxna och barn skall kunna namnet på alla andra i skolan.

Genom att vara goda förebilder för eleverna ger de vuxna en modell för hur man skall agera i olika situationer. Genom fadderelevsverksamheten vill vi att de äldre eleverna på skolan skall vara förebilder för de yngre eleverna. Genom mobbningsförebyggande arbete som finns beskrivet i handlingsplanen vid mobbning vill vi försäkra oss om att alla elever har rätt att gå i en trygg skola. Genom antirusmedelsplanen vill vi göra eleverna medvetna om skadorna som rusmedel ger och genom detta få dem att förstå ett sunt leverne.

Genom att diskutera med eleverna om dem själva, deras familj och släkt vill vi ge dem möjlighet att reflektera över sig själva och sig själva i förhållande till andra. Reflekterande diskussioner kring känslor och hur man reagerar i olika situationer lär eleverna att identifiera sig själva och ta modell av andra.

I klasserna används varierande arbetsmetoder för att försöka hitta elevernas individuella inlärningssätt samt för att visa för varandra att man kan lära sig på olika sätt. Viktigt är att eleverna bibehåller en lust att lära sig och utvecklar sitt sätt att lära sig.

I klasserna förs reflekterande diskussioner om bl a sociala relationer, skolans och klassens regler. Genom att lära eleverna konflikthantering vill vi ge dem möjlighet att bedöma sitt handlande i kniviga situationer. Vi vill stärka eleverna i att våga uttrycka sina egna åsikter och att våga stå för dem.

Samarbete mellan daghemmen, förskolan, grundskolans lågstadium och högstadium underlättar elevernas övergång mellan de olika stadierna.

2. Kulturell identitet och internationalism

Syftet med detta temaområde är att hjälpa eleven att känna sig som en del av den finlandssvenska, finländska, nordiska och europeiska kulturen samt att utveckla sin tolerans och sin förmåga att acceptera och uppskatta andra kulturer och internationalism.

Mål

Eleven skall

- lära sig känna och uppskatta det finlandssvenska och finländska kulturarvet
- lära sig förstå rötterna och mångsidigheten i den egna kulturen samt lära sig se sin egen generation som den som för kulturarvet vidare och utvecklar tidigare generationers levnadssätt
- bekanta sig med andra kulturer och livsåskådningar

Centralt innehåll

Eleverna får i ämnena Miljö och naturkunskap samt biologi och geografi till en början bekanta sig med sin närmiljö och Finland på de lägre klasserna för att övergå till Norden, Europa och världen på de högre årskurserna. Genom att ge eleverna kunskap och kännedom om vett och etikett i olika situationer vill vi ge dem en grund och en beredskap att representera Finland och sin egen kultur ute i världen.

Detta temaområde förverkligar vi genom att plocka in den finlandssvenska kulturen i vardagen på skolan. Detta gör vi t ex genom att ordna samlingar på Topeliusdagen, Runebergsdagen, Svenska dagen, Kalevaladgaen och Aleksis Kivi-dagen. Eleverna i åk 3 ordnar på Luciadagen en Luciamorgon för föräldrar och övriga elever. Finlands självständighet firas gemensamt med en samling och åk 4 deltar årligen i självständighetsbalen på Finlandiahuset.

Genom valet av sångrepertoar i musikundervisningen, på skolans jul- och vårfester samt kring årets högtider bibehåller vi den finlandssvenska sångskatten och månar om det kulturarv vi fått genom musiken. Genom valet av litteratur försöker vi stärka den finländska och finlandssvenska kulturella identiteten hos eleverna.

Genom att lära eleverna om livet förr samt om seder och bruk vill vi ge eleverna en känsla av att de är en del av kulturarvet. Vi tar årligen upp i alla klasser våra stora högtider som t ex jul och påsk. Eleverna får även bekanta sig med de kulturella minoriteterna som är en del av Finland.

Genom olika studiebesök och besök till skolan vill vi ge eleverna möjlighet att bekanta sig med kulturen och livet i andra länder. Vi går även igenom barnens rättigheter och de mänskliga rättigheterna och försöker få eleverna att förstå att vi alla har ett globalt ansvar.

3. Kommunikation och mediekunskap

Syftet med detta temaområde är att utveckla elevens uttrycksförmåga och interaktionsfärdigheter, främja förståelsen av mediernas ställning och betydelse samt att utveckla förmågan att använda media. De kommunikativa färdigheter som betonas är deltagande, växelverkan och gemenskap. Eleven skall öva sig i mediekunskap både som informationsanvändare och -skapare.

Mål

Eleven skall

- lära sig att uttrycka sig mångsidigt och ansvarsfullt samt att tolka andras kommunikation
- lära sig att utveckla sin förmåga att hantera information samt att jämföra, välja och utnyttja den information som han eller hon har sökt fram
- lära sig att förhålla sig kritiskt till innehållet i den medieförmedlade informationen
- lära sig att skapa och förmedla information och att utnyttja media ändamålsenligt
- lära sig använda olika slag av medier och medieteknik både i informationssökning och –förmedling och i olika interaktionssituationer

Centralt innehåll

Vi förverkligar detta temaområde genom att eleverna får bekanta sig med olika massmedier som t ex TV, radio och tidningar. Den finlandssvenska dagspressen tas in i olika ämnen på olika årskurser. I olika projektarbeten får eleverna använda Internet som informationskälla, dock så att de kritiskt plockar fram information från nätet och inte kopierar av texten. Eleverna uppmuntras till eget informationssökande, inte endast genom massmedier utan även från olika instanser samt från t ex släktingar och bekanta.

Genom att vara med och skriva klassens egen sida i skolans informationstidning, Månadskotten, får eleverna övning i att skapa information och skriva för en större läsarkrets.

Eleverna uppmuntras att våga stå för sina egna åsikter och att ha tolerans för andras åsikter. Ett sunt ifrågasättande samt argumentation för eller emot en sak övas på de högre årskurserna.

I skolans IKT-strategi beskrivs mål och innehåll beträffande olika tekniska redskap och nätetikett.

4. Deltagande, demokrati och entreprenörskap

Syftet med detta temaområde är att hjälpa eleven att se samhället ur olika aktörers synvinkel och att utveckla de färdigheter som eleven behöver för att delta i samhällsverksamhet samt att skapa en grund för entreprenörmässiga handlingssätt. Skolans pedagogiska miljö och verksamhetsformer skall stödja elevens utveckling till en självständig, företagsam, målmedveten, samarbetskunnig och deltagande medborgare samt stödja eleven i att bilda sig en realistisk bild av sina möjligheter att påverka.

Mål

Eleven skall

- lära sig att förstå skolgemenskapens, den offentliga sektorns, näringslivets och olika organisationers betydelse, verksamhetsformer och behov och att se detta ur ett samhällsnyttigt perspektiv
- lära sig att bilda sig en egen uppfattning i olika frågor genom att utnyttja olika slags expertis
- lära sig att delta på ett ändamålsenligt sätt och att ta ansvar för skötseln av gemensamma angelägenheter i sitt skolsamfund och i närsamhället
- lära sig att möta och hantera förändringar, osäkerhet och konflikter samt att fungera på ett företagsamt och initiativrikt sätt
- lära sig att handla innovativt och på lång sikt för att nå ett mål samt att bedöma den egna verksamheten och dess påverkan

Centralt innehåll

Detta temaområde förverkligar vi genom att i klasserna ge tid för diskussioner och genom att ta gemensamma beslut med eleverna.

För att träna kommunikation och mötesteknik kan man ordna olika möten i klasserna med eleverna. I klasserna kan även fungera klassråd. Det är viktigt att uppmuntra eleverna till att aktivt komma fram med sina känslor och åsikter. Viktigt är också att lära eleverna de grundläggande principerna i en demokrati och att vårt samhälle fungerar enligt detta.

I skolan fungerar ett elevråd, Kottrådet, där eleverna har möjlighet att framföra elevernas åsikter gällande saker på skolan. I Kottrådet sitter två representanter för varje årskurs. Viktigt är att eleverna upplever att det kan påverka samt att de inser att de inte enbart för sin egen talan utan att de är representanter för alla elever i sin klass.

5. Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling

Syftet med detta temaområde är att öka elevens förutsättningar och motivation då det gäller att verka för miljöns och människans välfärd. Målet för den grundläggande utbildningen är att fostra miljömedvetna medborgare som har förbundit sig vid en hållbar livsstil. Skolan skall lära eleven framtidstänkande och att bygga framtiden på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbara lösningar.

Mål

Eleven skall

- lära sig att förstå nödvändigheten av miljövård och förutsättningarna för människans välfärd samt förhållandet dem emellan
- lära sig att varsebli förändringar i miljön och i människors välbefinnande, att utreda orsaker och förutse följder samt att verka till förmån för livsmiljön och för att öka välfärden
- lära sig att bedöma sin egen konsumtion och vilken inverkan hans eller hennes egna handlingssätt har samt att tillägna sig sådana handlingssätt som en hållbar utveckling förutsätter
- lära sig att främja välfärden i sitt samhälle samt att förstå hoten mot och möjligheterna till välfärd på global nivå
- lära sig att förstå att individen genom sina val formar såväl sin egen som vår gemensamma framtid och att verka på ett uppbyggande sätt för en hållbar utveckling.

Centralt innehåll

Detta temaområde omfattar all verksamhet på skolan. Genom ett medvetet arbete vill vi även göra alla våra elever medvetna om att värna om dem miljö som de fått i arv och som de skall föra vidare. I skolans miljöplan finns mål och innehåll beskrivna. Genom att öka medvetenheten för vår miljö, hoppas vi skapa grund för ett mer miljövänligt tänkande hos barnen.

De miljöfrågor vi arbetar med delas in i 3 områden; inomhusmiljön, närmiljön och miljön ur ett globalt perspektiv – Hållbar utveckling.

Genom att delta i dagsverksinsamlingen på åk 6 bidrar eleverna till den nationella välfärden. För att bidra till den globala välfärden kan även skolan delta i insamlingar.

6. Trygghet och trafikkunskap

Syftet med detta temaområde är lära eleven att inse trygghetens fysiska, psykiska och sociala dimensioner samt att handleda eleven till ett ansvarsfullt beteende. Den grundläggande utbildningen skall ge eleven färdigheter som hör samman med åldern för att verka trygghetsfrämjande i olika verksamhetsmiljöer och situationer.

Mål

Eleven skall

- lära sig att känna igen säkerhets- och hälsorisker, att förutse och undvika farliga situationer samt att handla på ett sätt som främjar hälsa och trygghet
- lära sig att främja icke-våld och handla konstruktivt i mobbningssituationer
- lära sig att handla ändamålsenligt i olycksfalls- och krissituationer
- lära sig att bete sig ansvarsfullt och tryggt i trafiken
- lära sig att påverka säkerheten i trafikmiljön och andra verksamhetsmiljöer
- lära sig att känna samhällets välfärdstjänster

Centralt innehåll

Detta temaområde förverkligas genom att vi hos eleverna medvetandegör säkerhet och ansvar i olika situationer och på olika ställen inom olika ämnen.

Säkerheten i trafiken diskuteras i början av varje läsår och de lägre klasserna går på studiebesök ut i trafiken. Då eleverna går på åk 4 sätts en stöt in på hur man rör sig med cykel i trafiken. Detta eftersom eleverna innan dess rekommenderas att inte komma cyklandes på egen hand till skolan.

För att garantera alla elevers trygghet i skolan har skolan trivselregler. För att förebygga mobbning arbetar vi medvetet med mobbningsförebyggande verksamhet, som presenteras i skolans handlingsplan vid mobbning. I skolans antirusmedelsplan beskrivs skolans mål och handlande vid misstanke om användning av rusmedel. I skolans krisplan beskrivs personalens handlande vid olika fall av kriser i skolan. I skolans säkerhetsplan beskrivs personalens handlande vid olika säkerhetskriser i skolan.

7. Människan och teknologin

Syftet med detta temaområde är att hjälpa eleven att förstå människans förhållande till teknologin och att se teknologins betydelse i vårt vardagsliv. Den grundläggande utbildningen skall ge baskunskaper om teknologin, dess utveckling och inflytande, ge handledning i förnuftiga val och väcka frågor om etik, moral och jämlikhet i anknytning till teknologin. I undervisningen skall man utveckla förmågan att förstå verksamhetsprinciperna för redskap, apparater och maskiner och lära eleverna hur de används.

Mål

Eleven skall

- lära sig att använda teknologi på ett ansvarsfullt sätt
- lära sig att använda informationsteknisk apparatur och program samt att använda datanät för olika ändamål

Centralt innehåll

Detta temaområde förverkligar vi genom att inom ämnet historia berätta om teknologins historia. Förutom detta får eleverna prova på att använda de vanligaste el-apparaterna i vardagslivet.

I vår IKT-strategi beskrivs mål och innehåll på datateknologins område. Vår uppgift på skolan är att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter inom informationsteknik och datanät.

b) Ämnena och ämneshelheterna: mål, innehåll, arbetssätt, och utvärdering

Modersmål och litteratur

"Hur härligt sången klingar på älskat modersmål!"

J.F. Hagfors

Modersmålet är grunden för all inlärning. Det är det viktigaste redskapet för tanken, uttrycksförmågan, den muntliga och skriftliga kommunikationen, de sociala relationerna, världsbilden och förmedlingen av det finlandssvenska kulturarvet.

Modersmålet indelas i delområdena tala, lyssna, läsa och skriva. Dessa delområden stöder varandra och utvecklas under elevens skolgång. Det är viktigt att eleverna uppnår en språklig säkerhet. Detta innebär att eleverna vågar, vill och kan uttrycka sig i både tal och skrift.

I vår undervisning beaktar vi elevernas varierande språkbakgrund i syfte att stärka och stödja alla elevers skolspråk. Eleverna skall uppnå en sådan läsfärdighet att de förstår innehållet i vad de läst och kan utnyttja det på ett ändamålsenligt sätt.

Mål

åk 1-2

Eleverna skall lära sig

- den grundläggande tekniken i läsning och skrivning
- att förstå den text de läser
- att lyssna koncentrerat
- att delta i samtal och kunna uttrycka sina erfarenheter, kunskaper och åsikter.

Centralt innehåll

Åk1

Muntlig framställning

- berätta om händelser
- skapa berättelser
- delta i par-, grupp- och klassdiskussioner

Läsning

- att behärska lästekniken
- läsförståelse
- högläsning

Skriftlig framställning

- bokstavsinlärning
- egna texter
- diktamen

Rättstavning

- behärska ljudenliga och högfrekventa ord
- medvetandegöra dubbelteckning

Språkkännedom

- alfabetet
- meningsbyggnad: punkt, stor bokstav
- rim och ramsor

Litteratur

- att lyssna till sagor, skönlitteratur
- bibliotek
- författare

Övrigt

- ordlekar
- drama

Åk 2

Muntlig framställning

- berätta om händelser
- skapa berättelser
- bokreferat
- presentera egna arbeten
- delta i par-, grupp och klassdiskussioner

Läsning

- att läsa flytande
- högläsning
- tystläsning
- läsförståelse

Skriftlig framställning

- befästa bokstäverna
- friskrivning
- skrivstil
- dagbok
- diktamen
- brevskrivning
- skriftliga bokreferat

Rättstavning

- att lyssna efter lång eller kort vokal
- introduktion av olika språkljud

Språkkännedom

- alfabetisk ordning
- vokaler och konsonanter
- synonymer och motsatsord
- meningsbyggnad: olika skiljetecken
- dikter

Litteratur

- att lyssna till sagor och skönlitteratur
- bibliotek
- författare

Övrigt

- ordlekar
- drama

Profil för goda kunskaper i modersmål och litteratur i slutet av åk 2

a) Tala och lyssna

Eleven

- uttrycker sig flytande i dagligt tal och kan lyssna koncentrerat till läraren och de andra eleverna.
- kan delta i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner.
- är van vid att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter på ett sammanhängande sätt.
- har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm och kan leka med språket, uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse.

b) Läsa och skriva

Eleven(s)

läser tämligen felfritt texter som är lämpliga för årskursen och lästekniken bör ha automatiserats. Läsningen är flytande och eleven känner lätt igen välbekanta ord.

textförståelse har utvecklats från att eleven känner igen detaljer till att han ser texten i sitt sammanhang. Eleven iakttar under läsningen sin egen förståelse av det lästa. Eleven förstår att det går att använda sig av allmänna kunskaper, olika erfarenheter och kunskaper om språket ifall förståelsen av texten är bristfällig.

vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt.

skriver berättelser om vardagssituationer och om sin fantasivärld.

behärskar svenskans grundläggande stavningsregler, och frekventa ord är korrekt stavade.

skriver fullständiga meningar med en logisk tankekedja och klarar åtminstone tidvis av att inleda en mening med stor bokstav.

c) Litteratur

Eleven(s)

är en motiverad och aktiv läsare som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur.

har läst flera barnböcker och använder sin läskunskap för att skapa trivsel och inlevelse men även för att söka kunskap.

ordförråd och medieläsförmåga är tillräckliga för att han eller hon skall förstå till åldern anpassade tryckta texter samt medietexter.

Arbetsformer och inlärningssyn

I modersmålsundervisningen skall man använda mångsidiga arbetsmetoder, med vars hjälp elevernas inlärning stöds och styrs. Den individuella inlärningen skall stödas, men eleverna skall också lära sig att arbeta tillsammans med andra. En mångsidig undervisning i läsning och skrivning stimulerar viljan att lära sig mer. Litteraturen utvecklar elevens språkkänsla, fantasi och personlighet. Via litteraturen får eleven byggstenar för sitt känsloliv och sin världsbild.

Utvärdering

Det centrala innehållet i modersmål utvärderas kontinuerligt under läsåret. Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Mål

Åk 3

Eleverna skall

fördjupa läs- och skrivfärdigheten
utöka ordförrådet och förbättra uttrycksförmågan
lära sig att lyssna, ge och ta emot synpunkter och respons i olika kommunikationssituationer
lära sig att läsa och tolka olika slag av texter
lära sig att välja lämplig litteratur
lära sig att söka litteratur ur många olika slag av källor
utveckla förmågan att uttrycka sig tydligt
lära sig att skriva flytande med vacker skrivstil
möta olika länders kultur genom litteratur

Centralt innehåll

Kommunikation

lyssna till och ge instruktioner
dramaövningar

Textförståelse

sammanfatta innehållet i en text
se skillnad på helheter och mindre viktiga detaljer

Skriva och tala

få vana att uppträda
berätta om egna upplevelser och erfarenheter
skriva flytande med ledig och tydlig skrivstil
brev
meddelanden
olika typer av friskrivning t.ex. till given rubrik, fantasi, fakta, en egen bok
alfabetisk ordning
vokaler – konsonanter
ordlistor
motsatsord
synonymer
sammansatta ord
substantivets ordböjning, ändelserna - r, - n
grundläggande rättstavning: lång och kort vokal, dubbelteckning, ng -ljudet (ng, nk, g+n), j-ljudet (j, g, lj, dj, hj, gj), sj-ljudet (sj, sk, stj, skj, sch, sh, ch), tj-ljudet (tj, k, kj), ä-ljudet, å-ljudet

Informationssökning

bekanta sig med skolans bibliotek, bl.a. indelning i skön- och faktalitteratur
slå upp i olika uppslagsverk och ordböcker

Språk, litteratur och kultur

svensk och finlandssvensk litteratur t.ex. Maria Gripe, Anders Jacobsson & Sören Olsson, Tove Jansson, Astrid Lindgren, Barbro Lindgren, Marita Lindqvist, Irmelin Sandman-Lilius, Kerstin Sundh, Viveca Sundvall
meningsbyggnad t ex stor bokstav, punkt, kommatecken, fråge- och utropstecken, talstreck, kolon
gemensamt läsa och lyssna till barnböcker samt analysera det lästa i grupp
presentera böcker muntligt och skriftligt

Mål

Åk 4

Eleven skall

lära sig att beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer
lära sig ställa frågor och dra slutsatser utifrån den lästa texten
utvidga sitt ord- och begreppsförråd
producera olika slags texter med ordbehandlingsprogram
välja böcker som engagerar
möta olika länders kulturer genom litteratur och teater
lära känna de nordiska grannspråken och respektera de språk som talas i närmiljön

Centralt innehåll

Kommunikation

uttrycka och stå för egna åsikter, delta i diskussioner
dramaövningar

Textförståelse

sammanfatta innehållet i en text
reflektera över innehållet i en text

Skriva och tala

föredrag
rättstavning: enkel och dubbel konsonant
befästa ljuden från åk 3: sj-ljudet (+ -g, g-, ge-), å-ljudet, ä-ljudet, j-ljudet
regler t.ex. ett m och n framför d och t; ett m framför l, n och r
att planera sin egen text, omforma och bearbeta texten
olika typer av fri skrivning

Informationssökning

studieteknik
att använda uppslagsverk och ordböcker
förståelse av faktatexter
bibliotekskunskap på allmänna bibliotek
enkel informationssökning på Internet, nätetikett, e-postanvändning

Språk, litteratur och kultur

språkliga varianter (olika dialekter)
ordklasser: substantiv, adjektiv, verb
ordkunskap
avstavning (delning av ord)
bokreferat, muntligt och skriftligt
nordiska språk, åtminstone norska och danska
nordisk barnlitteratur t ex H.C.Andersen, Gaardner, Roald Dahl, Ole Lund Kirkegaard
litteratur ur fantasins värld
baskunskaper om medier

Mål

Åk 5

Eleven skall

bygga upp enkla dramamiljöer med utgångspunkt i litteraturen
vänja sig vid att reflektera över tankar och erfarenheter i texter och jämföra dem med egna
livserfarenheter
lära sig att strukturera olika slag av texter, både muntligt och skriftligt
lära sig att beskriva grundläggande språkliga begrepp och strukturer
möta olika länders kulturer genom t ex litteratur, teater och film
lära sig att på ett funktionellt sätt använda sig av olika medier

Centralt innehåll

Kommunikation

dramaövningar

Textförståelse

läsning av texter med varierande svårighetsgrad och innehåll

Skriva och tala

föredrag
skriftlig berättarteknik; disposition i indelning, avhandling, avslutning, rubrik och mellanrubrik
planering och skrivande av en bok, t.ex. om ett land eller om sig själv (innehållsförteckning,
kapitel, källförteckning, sidnumrering)
bokrecensioner
rättstavning: repetition och fördjupning av tidigare ljud, sj-ljudet (ssi, si, ti, ssj)

Informationssökning

handledd informationssökning i flera steg; innehållsföreckning, text, index
bearbetning av faktatext från lexikon och uppslagsverk

Språk, litteratur och kultur

förkortningar
ordklasser:

· substantiv - alla böjningsformer av en- och ett-ord
· adjektiv - alla komparationsformer
· verb - alla tempusformer
· räkneord - grundtal, ordningstal

känna till begreppen subjekt, predikat, objekt
klassiker, författare t.ex. Defoe, Dickens, Hugo, Shakespeare, Stevenson, Tolkien, Verne

Profil för goda kunskaper i modersmål och litteratur i slutet av åk 5

Kommunikation

Eleven

strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer

tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras

strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet

vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt

kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud

klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation

tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer.

Att tolka och bruka olika slags texter

Eleven

kan läsa flytande

kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten

förstår vad en informationssökningsprocess innebär

kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor

kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik

läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje

Att producera och bruka olika slags texter

Eleven

kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter

har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text

är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet

förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt

behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling

kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd

förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter

känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord samt tillämpa de centrala reglerna för interpunktion.

Språk, litteratur och kultur

Eleven

använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter

kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter

kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk

kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats

har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik

har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare

strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet

har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier

känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna.

Mål

Åk 6

Eleven skall

lära sig hitta undertexter i olika sorts litteratur
möta olika länders kulturer genom t ex litteratur, teater, film och andra medier samt erbjudas
möjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter
utveckla säkerhet och social kompetens i olika kommunikationssituationer
utveckla säkerhet att söka och använda information i olika slag av källor
utvecklas till en textförfattare med personlig stil
vilja och våga framföra och motivera sina åsikter och kommentera andras på ett konstruktivt sätt
lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket, dess struktur och grammatik
öka och fördjupa sitt läsintresse genom att läsa ungdomslitteratur från olika länder
respektera språklig variation hos olika språkbrukare

Centralt innehåll

Kommunikation

reflektera över egna läs- och kommunikationsfärdigheter samt mediefärdighet
argumentation
dramaövningar

Textförståelse

dagstidningar
produktion av en egen tidning

Skriva och tala

avstavningen repeteras
bokrecensioner
fri skrivning, ge och ta emot respons på texter
rättstavning: repetition av alla tidigare ljud

Informationssökning

söka information i olika källor
bedöma ändamålsenligheten och tillförlitligheten i olika källor
att välja, strukturera och presentera material med källhänvisningar

Språk, litteratur och kultur

enkla principer för satsbyggnad i det svenska språket med fokus på ordföljd, struktur, sats och mening
förkortningar
att bekanta sig med olika skönlitterära genrer och några andra genrer, såsom novell, roman , saga
fabel, poesi
att få erfarenhet av litteratur och kultur i form av t ex teater, film och andra medier och att analysera och dela dessa upplevelser tillsammans med andra
talspråk – skriftspråk
lånord
ordklasser: repetition av substantiv, adjektiv, verb och räkneord

o pronomen (personliga, possessiva, reflexiva)
o prepositioner (+ övningar för tvåspråkiga elever)

satsdelar: subjekt, predikat, objekt , predikatsfyllnad
ungdomslitteratur t.ex. C.S.Lewis, Mankell, Marsden, Svedelid, Thor
nationalskalden Runeberg

Arbetssätt och inlärningssyn

I undervisningen beaktas elevernas varierande språkbakgrund och språkutveckling i syfte att stärka och stödja alla elevers skolspråk. Eleverna ges möjlighet att dagligen få öva sig i att tala, lyssna, läsa och skriva på varierande sätt. Biblioteket med våra barn- och ungdomsböcker tas in i skolarbetet så tidigt och så mycket som möjligt. Undervisningen varieras mellan enskilt, par- och grupparbete.

Utvärdering

Eleven bedöms i åk 3 skriftligt på fem olika delområden, skalan utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker. Bedömningen görs utgående från elevens förmåga att lyssna, förmåga att uttrycka sig i tal, läsfärdighet, rättskrivning och friskrivning.

Eleven bedöms i åk 4-6 med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens muntliga och skriftliga färdigheter, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, inlämningsarbeten och grupparbeten.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Det andra inhemska språket/A1-språket

Traditionell finska

Eleverna skall uppnå sådana kunskaper och färdigheter att de nöjaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga språksituationer på finska. Eleverna får genom undervisningen i finska kännedom om finsk kultur och litteratur, samt insikter i språkets byggnad, funktion och variation. Eleverna skall utveckla en positiv attityd till språket, så att de upplever att de kan, vågar och vill uttrycka sig på finska.

Mål

Åk 3-6

Språkfärdighet

Eleven skall

inhämta ett grundläggande ord- och uttrycksförråd
kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt i vardagssituationer
kunna beskriva sig själv, sitt vardagsliv och sin närmiljö
kunna förstå innehållet i tal och text med stöd av innehållet

Kulturell kompetens

Eleven skall

bli medveten och bekant med den finska kulturen
få kännedom om landets tvåspråkiga kulturarv

Inlärningsfärdigheter

Eleven skall

bli intresserad av det finska språket
ta till sig inlärningsstrategier och arbetsmetoder som passar för språkstudier
lära sig använda ordböcker och lexikon

Centralt innehåll

Åk 3

Situationer och ämnesområden

hälsnings- och artighetsfraser
klassrumsfraser
familjen och närmiljön
färger
sällskapsdjur, bondgården och husdjuren
skolgården och naturen
människan och utseende
saker i hemmet
bostadshus och byggnader
vintern
lekparken och fritidsintressen
staden
fortskaffningsmedel
stranden

Strukturer

Substantiv

nominativ singularis och pluralis
genetiv singularis
adessiv singularis
inessiv singularis

Verb

presens av "olla"
presensböjningen av verb
presensböjningen av verb med stadieväxling

Adjektiv

Räkneord

grundtalen 0 – 20

Åk 4

Situationer och ämnesområden

fritid
klassrum och skolämnen
svampar och bär
årstiderna
telefonsamtal
veckodagar, klockan, tider på dygnet
torghandel
uppköp
rum, interiör
vett och etikett
serie – och sagofigurer
födelsedag
fakta om Finland
grannländer och turism

Strukturer

Substantiv

objekt i ackusativ 1
objekt i partitiv singularis
essiv
ablativ
allativ

Verb

jakande, nekande och frågande presens
imperativ

Räkneord

grundtalen 0 – 10 000

Åk 5

Situationer och ämnesområden

bilsemester och turism
orientering, vädret och väderstreck
torghandel och trädgårdslandet
månaderna
björnen
självständiga Finland
kroppsdelar, utseende, egenskaper
brevväxling,
nyårsfirande
ishockey
fiske
eldsvåda
insekter
cykeln

Strukturer

Substantiv

yttre och inre lokalkasus
possessiv suffix
inessiv i tidsuttryck
essiv vid högtider
ämnesord i partitiv

Verb

infinitiv 1
imperfekt

Adjektiv

Pronomen

objektsformen av personliga pronomen

Räkneord

ordningstalen 1 –5

Åk 6

Situationer och ämnesområden

internationalism
idrott
Sveaborg
sjukdomar
datorn
vilda djur
teater och film
Lappland
Kalevala
sommararbete
bibliotek
känslor
dikter

Strukturer

Substantiv

objekt i partitiv
translativ

Verb

nekande imperfekt
perfekt
känsloverb

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 6

Färdighetsnivån i språket på klass 6 enligt nivåskalan för språkkunskaper

Hörförståelse A1.3	Tal A1.3	Läsförståelse A2.1	Skrift A1.3
Förstår enkla yttranden (personliga frågor och alldagliga anvisningar, önskningar och förbud) i rutinmässiga samtal med stöd av sammanhanget. Kan följa med enkla samtal som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. Förståelsen förutsätter också då de gäller enkla ärenden talat standardspråk som är långsammare än normalt och riktat till lyssnaren.	Kan berätta kort om sig själv och sin närmaste krets. Reder sig i de allra enklaste dialogerna och servicesituationerna. Behöver ibland hjälp av samtalspartnern. Kan uttrycka sig flytande om det mest bekanta, annars är pauser och avbrott mycket vanliga. Uttalet kan ibland orsaka förståelseproblem. Behärskar ett begränsat antal korta utantillärda uttryck, det mest centrala ordförrådet och grundläggande satsstrukturer. Elementära grammatikaliska fel förekommer i hög grad också i mycket enkelt tal	Förstår enkla texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet (privata brev, korta nyhetsartiklar, vardagliga bruksanvisningar). Förstår huvudtankarna i texter och vissa detaljer i en text på några stycken. Kan lokalisera och jämföra enskilda uppgifter och klarar lätt av enkel slutledning utgående från sammanhanget. Läser och förstår också korta textstycken långsamt.	Reder sig i enkla lätt förutsebara skrivuppgifter i de mest bekanta situationerna som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter. Kan skriva enkla texter (ett enkelt postkort, personuppgifter, enkel diktamen). Behärskar de allra vanligaste orden och uttrycken som har att göra med detaljer eller konkreta behov i elevens eget liv. Kan skriva några meningar som består av enkla satser. Många slags fel förekommer i elementär fri skrivning.

Arbetssätt och inlärningssyn

Undervisningen i traditionell finska varieras mellan individuellt arbete, par- och grupparbete. Tyngdpunkten i undervisningen ligger till en början på muntlig kommunikation, för att så småningom utvecklas till att eleven också klarar sig att uttrycka sig skriftligt. Eleven får möjlighet att öva sina färdigheter genom samtals- och hörövningar, texter, dialoger, sånger, ramsor, drama, spel och lekar.

Utvärdering

Eleven bedöms i åk 3 skriftligt, skalan utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker, på två delområden, muntlig och skriftlig förmåga.

Eleven bedöms i åk 4-6 med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens muntliga och skriftliga aktivitet under lektionerna, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, inlämningsarbeten och grupparbeten.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Modersmålsinriktad finska / Suomea Äidinkielenomaisesti

Suomea äidinkielenomaisesti opetuksen päämääränä on opettaa suomea erityisesti niille lapsille, jotka tulevat kaksikielisistä perheistä ja joille suomi on toinen äidinkieli. Opetus on tarkoitettu myös niille oppilaille, joiden suomen kielen taito on jo sellainen, ettei perinteisestä suomenkielen opetuksesta ole varsinaista hyötyä. Kielen opetuksen lähtökohtana on jo olemassa oleva kielen taito, jonka käyttöä kehitetään ja monipuolistetaan äidinkielen opetuksen keinoin kullekin ikäryhmälle sopivalla tavalla.

Tavoitteet

3. – 6. lk

Oppilaat

oppivat käyttämään toista äidinkieltään monipuolisesti sekä suullisesti että kirjallisesti
kykenevät erottamaan puhe- ja yleiskielen toisistaan ja tunnistamaan kielenkäytön eri tyylilajeja ja erityistilanteita
syventävät ja laajentavat sanavarastoaan
tutustuvat suomenkieliseen ikäkaudelle sopivaan kirjallisuuteen
tutustuvat suomenkieliseen kulttuuriperinteeseen; satuihin, loruihin, murteisiin, tapoihin
kokevat kaksikielisen identiteetin positiivisena ja tulevat tietoiseksi kummankin kielen
ominaislaadusta sekä kyvyistään ja taidoistaan käyttää suomen kieltä

Keskeinen sisältö

3. lk

tavuttaminen, kielen ja sanojen rytmi, puhuttu kieli
lukeminen ja kuunteleminen: sadut ja lorut
oikeinkirjoitus: kaksoiskonsonantit, pitkät vokaalit, erityisesti ruotsin kielen vaikutuksen korjaaminen
kuukaudet, juhlat
sanastoharjoituksia
ikäkauteen sopivaa kirjallisuutta
suullinen ilmaisu

4. lk

oikeinkirjoitus: vuorosanat, pilkkusääntöja, ruotsin kielen vaikutuksen korjaamista
yhdyssanat, synonyymit, vastakohdat
sanaluokista verbi, substantiivi ja adjektiivi
sanastoharjoituksia
aktiivista kirjallista tuottamista
ikäkauteen sopivaa kirjallisuutta
suullinen ilmaisu

5 lk.

sanaluokista pronominit, numeraalit ja partikkelit
oikeinkirjoitus
sanastoharjoituksia
verbin aikamuodot
aktiivista kirjallista tuottamista
ikäkauteen sopivaa kirjallisuutta
suullinen ilmaisu

6. lk

lauseoppia: päälauseenjäsenet subjekti, predikaatti ja objekti
morfeemioppia, sijamuodot
kielen eri tyylilajeja
aktiivista kirjallista tuottamista, erityisesti asiateksti
ikäkauteen sopivaa kirjallisuutta
suullinen ilmaisu

Kuvaus oppilaan hyvästä osaamisesta 6. luokan päättyessä

Kielen osaamisen taso 6. luokalla kielitaidon tasojen kuvausasteikon mukaan:

Kuullun ymmärtäminen B1.2	Puhuminen B1.1	*Luetun ymmärtäminen B1.1*	Kirjoittaminen B1.1
Ymmärtää selväpiirteistä asiatietoa,joka liittyy tuttuihin ja melkoyleisiin aiheisiin jonkin verran vaativissa yhteyksissä (epäsuora tiedustelu, työkeskustelut, ennakoitavissaolevat puhelinviestit). Ymmärtää pääkohdat ja tärkeimmät yksityiskohdat ympärillään käytävästä laajemmasta muodollisesta ja epämuodollisesta keskustelusta. Ymmärtäminen edellyttää yleiskieltä tai melko tuttua aksenttia sekä satunnaisia toistoja ja uudelleenmuotoiluja. Nopea syntyperäisten välinen keskustelu ja vieraiden aiheiden tuntemattomat yksityiskohdat tuottavat vaikeuksia.	Osaa kertoa tutuista asioista myös joitakin yksityiskohtia. Selviytyy kielialueella tavallisimmista arkitilanteista ja epävirallisista keskusteluista. Osaa viestiä itselleen tärkeistä asioista myös hieman vaativammissa tilanteissa. Pitkäkestoinen esitys tai käsitteelliset aiheet tuottavat ilmeisiä vaikeuksia. Pitää yllä ymmärrettävää puhetta, vaikka pitemmissä puhejaksoissa esiintyy taukoja ja epäröintiä. Ääntäminen on selvästi ymmärrettävää, vaikka vieras korostus on joskus ilmeistä ja ääntämisvirheitä esiintyy jonkin verran. Osaa käyttää melko laajaa jokapäiväistä sanastoa ja joitakin yleisiä fraaseja ja idiomeja. Käyttää useita erilaisia rakenteita. Laajemmassa vapaassa puheessa kielioppivirheet ovat tavallisia (esim. artikkeleita ja päätteitä puuttuu), mutta ne haittaavat harvoin ymmärrettävyyttä.	Pystyy lukemaan monenlaisia, muutaman sivun pituisia tekstejä (taulukot, kalenterit, kurssiohjelmat, keittokirjat) tutuista aiheista ja seuraamaan tekstin pääajatuksia, avainsanoja ja tärkeitä yksityiskohtia myös valmistautumatta. Pystyy seuraamaan tuttua aihetta käsittelevän parisivuisen tekstin pääajatuksia, avainsanoja ja tärkeitä yksityiskohtia. Arkikokemuksesta poikkeavien aiheiden ja tekstin yksityiskohtien ymmärtäminen voi olla puutteellista.	Pystyy kirjoittamaan ymmärrettävän, jonkin verran yksityiskohtaistakin arkitietoa välittävän tekstin tutuista, itseään kiinnostavista todellisista tai kuvitelluista aiheista. Osaa kirjoittaa selväpiirteisen sidosteisen tekstin liittämällä erilliset ilmaukset peräkkäin jaksoiksi (kirjeet, kuvaukset, tarinat, puhelinviestit). Pystyy välittämään tehokkaasti tuttua tietoa tavallisimmissa kirjallisen viestinnän muodoissa. Osaa useimpien tutuissa tilanteissa tarvittavien tekstien laadintaan riittävän sanaston ja rakenteet, vaikka teksteissä esiintyy interferenssiä ja ilmeisiä kiertoilmaisuja. Rutiininomainen kieliaines ja perusrakenteet ovat jo suhteellisen virheettömiä, mutta jotkut vaativammat rakenteet ja sanaliitot tuottavat ongelmia.

Tasot ovat suuntaa-antavia. Arvosanan antamisessa voidaan vielä 6. luokalla ottaa jossain määrin huomioon oppilaiden vaihtelevat kontaktit suomen kieleen. On kuitenkin tärkeää, että saman kunnan ja samankaltaisten kielialueiden arvioinnissa noudatetaan samoja kriteerejä. Lisäksi oppilaan tulee osoittaa halua kehittää kielitaitoaan, ja hänellä tulee olla perustiedot ruotsin ja suomen kielen eroista. Hänen tulee myös osoittaa halua ja taitoa lukea ikäkaudelle sopivaa suomenkielistä kaunokirjallisuutta.

Työskentelytavat ja oppimisnäkemys

Kolmannella ja neljännellä luokalla opetuksen tapahtuu leikinomaisesti painottaen puhuttua kieltä, tavuttamista ja oikeinkirjoitusta. Koska oppilaat ovat oppineet kirjoittamisen ruotsiksi, lähestyminen kirjoitusvirheisiin on ensimmäisenä vuonna varovainen. Viidennellä ja kuudennella luokalla perehdytään tarkemmin suomen kielen rakenteisiin, niin että vastaavat kieliopilliset käsitteet on jo opetettu ruotsin kielessä. Kielentuntemuksen ja rakenteiden opetuksessa pyritään käsittelemään samat asiat kuin suomenkielisessä koulussa.

Opiskelu tapahtuu yksin, pari- ja ryhmätyöskentelynä sisältäen kaikkia kielen oppimisen elementtejä kuten lauluja, leikkejä, lukemista kuuntelua, keskustelua, suullista ja kirjallista ilmaisua, luovaa kirjoittamista ja draamaa. On toivottavaa, että opettaja kielellisenä esikuvana olisi suomenkielinen ja edustaisi näin ollen myös suomenkielistä kulttuuria koulussa.

Arviointi

Oppilas suullinen ja kirjallinen kielentaito arvioidaan 3. luokalla kirjallisesti asteikolla erinomainen, hyvä, tyydyttävä tai edelleen epävarma.

Oppilas kielen taitoa arvioidaan 4.-6. luokalla numeroarvosanalla asteikolla 4-10. Työskentely ja aktiivisuus arvioidaan kirjainarvosanalla asteikolla A-D. Arvioinnissa tarkastellaan oppilaan kiinnostusta aineeseen, suullista ja kirjallista aktiivisuutta tunneilla, menestymistä suullisissa ja kirjallisissa testeissä, kokeissa ja kirjoitus- ja ryhmätöissä.

Engelska som A2-språk

"To be or not to be"

William Shakespeare

Eleverna skall uppnå sådana färdigheter att de vågar, vill och kan uttrycka sig på engelska. Undervisningen skall utgå från situationer tagna ur elevernas vardag. Till en början ligger tyngdpunkten i undervisningen på muntlig kommunikation, för att så småningom utvecklas till att eleven också klarar att uttrycka sig skriftligt.

Mål

Åk 4-6

Språkfärdighet

Eleven skall

kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt i vardagssituationer
klara av att beskriva sig själv, sitt vardagsliv och sin närmiljö
kunna förstå det viktigaste innehållet i tal och text med stöd av sammanhanget

Kulturell kompetens

Eleven skall

bli medveten om och bekant med kulturen i flera engelskspråkiga länder
lära sig förstå kulturella skillnader och vid behov försöka anpassa sig till dessa

Inlärningsfärdigheter

Eleven skall

bli intresserad av det engelska språket och få en grund för framtida språkstudier
ta till sig inlärningsstrategier och arbetsmetoder som passar för språkstudier
lära sig använda ordböcker och fonetisk skrift

Centralt innehåll

Åk 4

Situationer och ämnesområden

hälsningsfraser och artighetsfraser
familjen
färger
husdjur
årstider och väder
månader, veckodagar, klockan
fritidsintressen
maträtter
kroppen
rim och ramsor
klassrumsfraser

Strukturer

Alfabetet
Substantiv

§ bestämd och obestämd artikel
§ genitiv med ´s
§ stor bokstav; veckodagar, månader
§ regelbunden pluralböjning
§ några substantiv med oregelbunden pluralböjning t ex teeth, feet

Verb

§ imperativ
§ presens och pågående presens
§ tredje person presens
§ ihopdragna former
§ nekande presens t ex don´t, can´t

Adjektiv

Pronomen

§ personliga pronomen
§ possessiva pronomen
§ indefinita pronomen; every, many, a lot, all, some

Adverb

§ frågeord

Prepositioner

Räkneord

§ grundtalen 0 – 100

Åk 5

Situationer och ämnesområden

bondgården
trädgården, huset, möbler
datum och årtal
staden, kartan och väderstreck
högtider
yrken
skolan och skolämnen
kläder

Strukturer

Substantiv

§ oregelbunden plural

Verb

§ pågående presens
§ regelbunden och oregelbunden imperfekt
§ futurum
§ nekande imperfekt t ex didn´t, couldn´t

Adjektiv

§ komparation; -er, the –est
§ komparation; more, the most

Prepositioner

Räkneord

§ grundtalen; 100-tal och 1000-tal
§ ordningstal

Åk 6

Situationer och ämnesområden

länder och språk; att säga var personer och saker kommer ifrån
musik
cykeln
köket
flygplatsen
varuhuset
högtider
brittiska och amerikanska ord
vardagliga uttryck och fraser

Strukturer

Substantiv

§ stavningsförändringar i plural

Verb

§ perfekt
§ pluskvamperfekt

Pronomen

§ some, any
§ who, which

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 6

Språkfärdighet

Nivån för språkkunskaper i årskurs 6 enligt nivåbeskrivningen för allmäneuropeisk referensram för undervisning och inlärning av språk:

Hörförståelse A2.1	Tal A1.3	Läsförståelse A2.1	Skrift A1.3
Kan förstå enkelt tal eller följa med i en diskussion om ämnen som är direkt viktiga för honom eller henne. Förstår det mest centrala innehållet i korta, enkla diskussioner som intresserar (anvisningar, meddelanden) och upptäcker när man på teve övergår från ett ämne till ett annat. Förståelse av också ett enkelt budskap förutsätter tydligt standardspråk i normalt tempo, och kräver dessutom ofta upprepning.	Kan berätta kort om sig själv och sin närmaste krets. Reder sig i de allra enklaste dialogerna och servicesituationerna. Behöver ibland hjälp av samtalspartnern. Kan uttrycka sig flytande om det mest bekanta, annars är pauser och avbrott mycket vanliga. Uttalet kan ibland orsaka förståelseproblem. Behärskar ett begränsat antal korta utantillärda uttryck, det mest centrala ordförrådet och grundläggande satsstrukturer. Elementära grammatikaliska fel förekommer i hög grad också i mycket enkelt tal.	Förstår enkla texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet (privata brev, korta nyhetsartiklar, vardagliga bruksanvisningar). Förstår huvudtankarna i texter och vissa detaljer i en text på några stycken. Kan lokalisera och jämföra enskilda uppgifter och klarar lätt av enkel slutledning utgående från sammanhanget. Läser och förstår också korta textstycken långsamt.	Reder sig i enkla lätt förutsebara skrivuppgifter i de mest bekanta situationerna som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter. Kan skriva enkla texter (ett enkelt postkort, personuppgifter, enkel diktamen). Behärskar de allra vanligaste orden och uttrycken som har att göra med detaljer eller konkreta behov i elevens eget liv. Kan skriva några meningar som består av enkla satser. Många slags fel förekommer i elementär fri skrivning.

Kulturell kompetens

Eleven

- känner till några av de mest centrala kulturella innehållen, skillnaderna och likheterna mellan sin egen kultur och den främmande kulturen

- eleven kan i enkla vardagssituationer kommunicera med dem som talar målspråket.

Inlärningsstrategier

Eleven

- använder smidigt vissa arbetssätt som är effektiva i språkstudier och –inlärning såsom diskussioner parvis och i smågrupper och använder läro- och ordböcker

- har insett att språkinlärningen förutsätter ihärdig kommunikativ träning och är van vid självvärdering av sitt arbete.

Arbetssätt och inlärningssyn

Undervisningen i engelska varieras mellan individuellt arbete, par- och grupparbete. Tyngdpunkten i undervisningen ligger till en början på muntlig kommunikation, för att så småningom utvecklas till att eleven också klarar sig att uttrycka sig skriftligt. Eleven får möjlighet att öva sina färdigheter genom samtals- och hörövningar, texter, dialoger, sånger, ramsor, drama, spel och lekar.

Utvärdering

Eftersom engelska som A2-språk är ett nytt skolämne för eleven på åk 4, betygsätts inte ämnet under den första terminen, utan först efter den andra. Eleven bedöms med vitsord, skala 4-10, samt med ett arbetsvitsord, skala A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens aktivitet under lektionerna, elevens muntliga och skriftliga färdigheter samt prestationer i förberedda och oförberedda förhör.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Tyska som A2-språk

"Att ha ett andra språk är att ha en andra själ"

Karl den store

Eleverna skall uppnå sådana färdigheter att de vågar, vill och kan uttrycka sig på tyska. Undervisningen skall utgå från situationer tagna ur elevens vardag. Till en början ligger tyngdpunkten i undervisningen på muntlig kommunikation, för att så småningom utvecklas till att eleven också klarar sig att uttrycka sig skriftligt.

Mål

Åk 4-6

Språkfärdighet

Eleven skall

- lära sig att kommunicera i de allra vanligaste situationerna där samtalspartnern kan hjälpa till
- lära sig att förstå det viktigaste innehållet i tal eller text om vardagliga händelser och att kort kunna skriva om dem
- få ett basordförråd och behärska grundläggande strukturer och lära sig frimodigt använda sina språkkunskaper

Kulturell kompetens

Eleven skall

- lära sig att känna och uppskatta de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan sin egen kultur och den tyskspråkiga kulturen
- lära sig att i vardagssituationer kommunicera på ett sätt som är naturligt för det tyska språkområdet
- lära sig känna seder och bruk inom det tyska språkområdet.

Inlärningsfärdigheter

Eleven skall

- lära sig att ta ansvar och vara aktiv i språkinlärningssituationer
- lära sig att våga använda nya ord och strukturer både i tal och i skrift samt att av sammanhanget sluta sig till ords och uttrycks betydelser
- lära sig att självständigt utnyttja läroboken , lexikon och andra källor
- lära sig att bedöma sitt arbete och olika områden i sin språkfärdighet i förhållande till de givna målen.

Centralt innehåll

Åk 4

Situationer och ämnesområden

- att att hälsa och presentera sig
- familjen
- klockan
- läroämnen och skolmaterial
- kroppsdelar
- veckodagar, årstiderna, månaderna
- rum och möbler
- färger
- mat och dryck
- djur
- vädret

Strukturer

- räkneord
- frågeord
- verbböjningen i presens
- bestämd och obestämd form
- adjektivet i grundform
- niande

Åk 5

Situationer och ämnesområden

- utseende
- kläder
- familjen och släktingar
- hälsa
- länder och språk
- dataterminologi

Strukturer

- modala hjälpverb
- komparativ
- imperativ
- ordningstal
- omvänd ordföljd
- pluralformer
- dativ
- ackusativ

Åk 6

Situationer och ämnesområden

- turism
- brevskrivning
- väganvisningar
- yrken
- naturen
- datum och datering
- hobbyn

Strukturer

- perfekt
- objektet
- prepositionsuttryck med dativ och ackusativ
- dativ

Hörförståelse A1.3	Tal A1.2	Läsförståelse A1.3	Skrift A1.2
Förstår enkla yttranden (personliga frågor och alldagliga anvisningar, önskningar och förbud) i rutinmässiga samtal med stöd av sammanhanget. Kan följa med enkla samtal som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. Förståelsen förutsätter också då de gäller enkla ärenden talat standardspråk som är långsammare än normalt och riktat till lyssnaren.	Kan i någon mån uppge vissa omedelbara behov och fråga och svara i dialoger som handlar om grundläggande personuppgifter. Behöver ofta hjälp av sin samtalspartner. Pauser och andra avbrott förekommer i talet. Uttalet kan ofta vålla förståelseproblem. Har ett mycket begränsat ordförråd, kan vissa situationsbundna uttryck och en del av den elementära grammatiken. Alla slags fel förekommer i hög grad, också i mycket enkelt fritt tal.	Kan läsa bekanta och en del obekanta ord. Förstår korta meddelanden som handlar om vardag och rutiner eller där det ges enkla instruktioner. Kan hitta enskilda behövliga uppgifter i en kort text (postkort, väderrapporter). Läser och förstår också ett kort textstycke mycket långsamt.	Kan delge sina omedelbara behov i korta satser. Kan skriva ett antal satser och fraser om sig själv och sin närmaste krets (t ex svar på frågor eller minneslappar). Behärskar vissa grundläggande ord och uttryck och är förmögen att skriva mycket enkla huvudsatser. Utantillärda fraser kan vara rätt skrivna men alla slags fel förekommer t.o.m i synnerligen elementär fri skrivning.

Arbetssätt och inlärningssyn

Undervisningen i tyska varieras mellan individuellt arbete, par- och grupparbete. Tyngdpunkten i undervisningen ligger till en början på muntlig kommunikation, för att så småningom utvecklas till att eleven också klarar sig att uttrycka sig skriftligt. Eleven får möjlighet att öva sina färdigheter genom samtals- och hörövningar, texter, dialoger, sånger, ramsor, spel och lekar.

Utvärdering

Eftersom tyska som A2-språk är ett nytt skolämne för eleven på åk 4, betygsätts inte ämnet under den första terminen, utan först efter den andra. Eleven bedöms med vitsord, skala 4-10, samt med ett arbetsvitsord, skala A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens aktivitet under lektionerna, elevens muntliga och skriftliga färdigheter samt prestationer i förberedda och oförberedda förhör.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Matematik

"Bättre fråga två gånger än fara vilse"

Undervisningen i matematik har som uppgift att ge eleverna möjligheter att utveckla ett matematiskt tänkande. Eleverna skall lära sig matematiska begrepp och de mest använda lösningsmetoderna. Undervisningen ska utveckla både ett kreativt och ett exakt tänkesätt hos eleverna. Den ska hjälpa eleverna att hitta matematiska fenomen för att lösa vardagliga problem.

Mål

Åk 1-2

Eleven skall lära sig:

att tillägna sig matematiska baskunskaper och basfärdigheter
grundläggande matematiska begrepp och strukturer
ett systematiskt tänkande

Centralt innehåll

Åk 1

Tal och räkneoperationer

antal, räkneord och siffersymboler inom talområdet 0-100
talens egenskaper, att med konkreta hjälpmedel jämföra klassificera, ordna, dela upp och kombinera tal
addition och subtraktion främst inom talområdet 0-20
begreppen ental och tiotal samt deras samband
enkla talföljder
huvudräkning
enkel problemlösning
att undersöka antalet alternativ och variationer

Geometri

triangel, kvadrat, cirkel och rektangel
punkt och sträcka
konstruera tredimensionella kroppar (t.ex. med hjälp av klossar)

Mätning

att lära sig principen för mätning
längd: cm och m
klockan: hela och halva timmar
pengar: euro och cent
uppskatta mätresultat

Informationsbehandling och statistik

att söka, samla och registrera information
att avläsa enkla diagram
att presentera samlad information i form av stapeldiagram

Åk 2

Tal och räkneoperationer

antal, räkneord och siffersymboler inom talområdet 0-1000
addition och subtraktion inom talområdet 0-1000
addition och subtraktion med uppställning, även med minnessiffra och lån
talens egenskaper, att med konkreta hjälpmedel jämföra, klassificera, ordna, dela upp och kombinera tal
tiobassystemets uppbyggnad, ental, tiotal och hundratal samt deras samband
sambandet mellan addition och subtraktion
multiplikation och multiplikationstabellerna 0-5
divisionsuppgifter med konkreta hjälpmedel
tallinjen
huvudräkning
enkel problemlösning
att undersöka antalet alternativ och variationer
enkla bråkbegrepp
grundläggande matematiska benämningar
jämna och udda tal
enkla talföljder

Geometri

triangel, kvadrat, cirkel och rektangel
klot, kub, rätblock, pyramid, cylinder och kon
punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät linje och vinkel
att lära sig enkla speglingar och förstoringar

Mätning

befästning av principen för mätning
längd: mm, cm och m
vikt: kg och g
volym: l och dl
klockan
pengar: euro och cent
att använda och jämföra måttenheter, enhetsbyten
uppskatta mätresultatet

Informationsbehandling och statistik

att söka, samla och registrera information
att avläsa enkla diagram och tabeller
att presentera samlad information i form av stapeldiagram

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 2

Förmåga att tänka och arbeta

Eleven

förstår matematiska begrepp

kan i problemlösning använda matematiska begrepp

eleven kan förklara sina lösningsstrategier för andra elever och för läraren

kan presentera sina lösningar muntligt och skriftligt med bilder, konkreta modeller och hjälpmedel

kan göra jämförelser; längdjämförelser, och sätta saker, begrepp och egenskaper i rätt ordning, hitta på motsatser samt klassificera dem enligt olika egenskaper

kan redogöra för ett föremåls läge i rummet, med användning av orden ovanför, under, till höger, till vänster, bakom och mellan

kan jämföra mängders storlek med användning av orden mera, mindre, lika många, mycket och litet samt skriva och använda jämförelsesymbolerna >, < och =

Tal och räkneoperationer

Eleven

förstår talens betydelse och kan jämföra tal

kan talföljder och känner till udda och jämna tal

känner till och förstår positionssystemet samt kan använda det

förstår räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division samt kan tillämpa dem i vardagliga situationer

kan hitta alternativa lösningar på enkla problem

känner till och kan med enkla hjälpmedel presentera de enklaste bråktalen, såsom ett halvt, en tredjedel och en fjärdedel

Geometri

Eleven

känner till grundformerna hos plana figurer och geometriska kroppar

känner till de geometriska grundbegreppen: punkt, sträcka, bruten linje, stråle, rät linje och vinkel

kan använda enkla speglingar och förstoringar

Mätning

Eleven

kan utföra mätningar med enkla mätredskap

känner till de viktigaste storheterna längd, massa, volym och tid

kan tillämpa sina kunskaper i mätning i vardagliga situationer.

Arbetsformer och inlärningssyn

Eleverna fostras i ämnet matematik till ett målmedvetet handlande samt till social växelverkan. De bör få uppleva glädje och tillfredsställelse i att förstå och lösa problem. Konkretisering är av mycket stor betydelse i matematikundervisningen. Arbetsmetoderna ska också ge möjlighet till skapande verksamhet och lek samt främja social samverkan. Elevernas olika sätt att lära sig skall beaktas i undervisningen.

Utvärdering

Det centrala innehållet i matematik utvärderas kontinuerligt under läsåret. Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Mål

Åk 3-6

Eleverna skall

lära sig att använda matematiska begrepp
lära sig rationellt och exakt tänkande
lära sig att använda regler och följa givna anvisningar
förstå att det i olika fenomen finns likheter och skillnader samt lagbundenheter och beroendeförhållanden. Eleven lär sig även att leta efter, och finna dessa.
lära sig presentera fakta både skriftligt och muntligt
få en bild av matematikens betydelse både förr och nu, och inse vikten av matematiska kunskaper i dagens samhälle
lära sig grundläggande räkneoperationer, samt att använda dessa för att lösa problem i det dagliga livet
lära sig att uppskatta och mäta längd, massa, area, volym, vinklar och tid, eleven skall även lära sig måttenheterna för dessa, samt att omvandla enheterna
lära sig att uppskatta storleksordningar samt resultatens riktighet i utförda räkneoperationer
lära sig läsa och tolka enkla tabeller och diagram
lära sig att känna igen och rita de vanligaste geometriska kropparna
förstå begreppet skala, och därigenom kunna tolka ritningar och kartor

Centralt innehåll

Åk 3

Tal och räkneoperationer

att klassificera och ordna tal
att fördjupa förståelsen för tiosystemet
addition och subtraktion med uppställning
multiplikation: alla tabellerna, multiplikation med tal som slutar på 10, 100 och 1000, uppställning där den ena faktorn är ensiffrig
division, även med rest
begreppet bråk
klockan: digital tid

Geometri

geometriska figurer, tangram
principer för mätning
enhetsbyten
att avläsa enkla tabeller och diagram

Åk 4

Tal och räkneoperationer

att klassificera och ordna tal
att fördjupa förståelsen för tiosystemet
multiplikation: alla tabellerna, multiplikation med tal som slutar på nollor, uppställning
division: rest, kort division, lång division, kontroll med multiplikation, delbarhet, innehålls- och delningsdivision
bråk: jämföra bråk med lika nämnare, addition och subtraktion med liknämniga bråk
begreppet decimaltal, addera och subtrahera decimaltal
avrundning
klockan: digital tid, omvandling mellan timmar, minuter och sekunder

Geometri

att undersöka kroppars geometriska figurer
olika sorters vinklar
omkrets
symmetri
förstoringar och förminskningar, likformighet
parallella och vinkelräta linjer
enhetsbyten

Informationsbehandling, sannolikhet och statistik

att söka, samla, registrera och presentera information

Åk 5

Tal och räkneoperationer

division: lång division, decimaltal, kontroll med multiplikation
förena de fyra räknesätten
räkna med parenteser
bråk: blandad form, förlängning och förkortning, addition, subtraktion
sambandet mellan bråk- och decimalform
decimaltal: avrundning, addition och subtraktion med uppställning, multiplikation och division med
uppställning
procent: begreppet procent, procentmodeller och samband mellan bråk, decimaltal och procent, räkna procent
negativa tal
bedömning och granskning av räkneoperationernas resultat

Geometri

cirkeln; radie, diameter, medelpunkt
geotriangeln som arbetsredskap
vinklar: mäta vinklar, vinkelsumma för trianglar och fyrhörningar, rita vinklar
area, kvadratcentimeter
skala
spegling i linje, symmetri
polygoner

Informationsbehandling, sannolikhet och statistik

koordinatsystemet
begreppet medelvärde och beräkning av medelvärden
att klassificera och ordna information, grunderna för typvärde och median
sannolikhet; tärningskast och slantar

Profil för goda kunskaper i matematik i slutet av åk 5

Förmåga att tänka och arbeta

Eleven

visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning och mångsidigt presentera dem med hjälpmedel, bilder, symboler, ord, tal eller diagram

försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer; han eller hon kan på ett mångsidigt sätt kommunicera om sina observationer och tankar genom att handla, tala, skriva och använda symboler

kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt: genom att jämföra, klassificera, ordna, konstruera och ställa upp modeller

kan gruppera eller klassificera på basis av ett givet och av eleven valt kriterium samt kan söka gemensamma egenskaper; kan skilja åt kvalitativa och kvantitativa egenskaper samt kan beskriva konkreta och abstrakta grupper genom att göra sanna och falska påståenden om dem

kan i ny form presentera matematiska problem; han eller hon kan tolka en enkel text, bild eller händelse och kan göra upp en plan för att lösa ett problem

kan följa regler.

Tal, räkneoperationer och algebra

Eleven

förstår tiosystemet också för decimaltalens del och är säker i sin användning av dem; han eller hon förstår begreppen negativt tal och bråk och kan åskådliggöra dem på olika sätt

kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt och känner till sambanden mellan olika räkneoperationer; han eller hon kan med överslagsräkning göra en uppskattning av ett resultat i förväg och undersöka de olika skedena i beräkningarna efter att de är utförda samt bedöma hur förnuftig lösningen är

kan bilda och fortsätta talföljder samt presentera beroendeförhållanden.

Geometri

Eleven

kan göra figurer enligt givna instruktioner; han eller hon kan upptäcka egenskaper hos enkla geometriska figurer samt känner till den struktur som bildas av begreppen för plana figurer

känner igen likformighet; eleven kan göra speglingar i en rät linje samt förstora och förminska figurer i ett givet förhållande; han eller hon känner igen figurer som är symmetriska med avseende på en rät linje

förstår principerna som gäller vid mätning; han eller hon kan uppskatta mätobjektets storlek, hur rimligt mätningsresultatet är och ange det med lämplig måttenhet

kan beräkna arean och omkretsen för parallellogrammer och trianglar.

Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet

Eleven

kan samla uppgifter, ordna, klassificera och presentera dem i statistisk form; han eller hon kan läsa enkla tabeller och diagram

kan klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ samt avgöra om en händelse är omöjlig eller säker.

Centralt innehåll

Åk 6

Tal och räkneoperationer

naturliga tal, hela tal, rationella tal, reella tal
tidsberäkning, tidsintervall
faktorisering, talens delbarheter
multiplikation och division med bråk
förkortning och förlängning av bråk och omvandling av decimaltal till bråk
avrundning och överslagsräkning samt användning av miniräknare
division: tvåsiffrig nämnare
bråk på tallinjen
decimaltal på tallinjen, multiplikation och division med tal som slutar på noll, decimaler i båda faktorerna, division med nämnaren i decimalform
procent: sambandet mellan bråk, decimaltal och procent, beräkna procentvärdet, procent med miniräknare, procentuell ökning, ränta, ange procenten, procent och cirkeldiagram

Algebra

inledande algebra: ekvationer*
värdet av ett uttryck

Funktioner

att åskådliggöra ett talpar i koordinatsystemet

Geometri

volymberäkning: samband mellan kubikdecimeter och liter, volymenheter
areaenheter
att benämna och klassificera kroppar
geometriska konstruktioner
enhetsbyten

Arbetssätt och inlärningssyn

Undervisningen i matematik skall ge eleverna grundläggande färdigheter i matematik och en insikt i bredden och djupet i matematikens värld. En av grunderna för matematiken är att eleverna förstår det matematiska språket och lär sig kommunicera och förklara saker på detta. I undervisningen vill vi hjälpa eleverna att utveckla och sätta ord på sitt tänkande. Både logiskt tänkande och exakta svar är en del av undervisningen i matematik.

Genom att konkretisera undervisningen med olika slags åskådningsmaterial och arbetsmaterial vill vi motivera eleverna och ge dem en positiv bild av ämnet. Viktigt är att eleverna förstår att det finns olika lösningsmodeller inom matematikens olika områden och att man kan lösa problem på olika sätt. Vi strävar efter att varje elev hittar sitt eget sätt att lösa problem och att varje elev får uppleva känslan av att lyckas.

Genom undervisningen i matematik får eleverna öva sin koncentrationsförmåga genom att fokusera på olika problem och deras lösningar. Undervisningen kan varieras mellan individuellt, par- och grupparbete, men tyngdpunkten läggs på individuellt arbete.

Utvärdering

Eleven bedöms i åk 3 skriftligt på tre delområden, skalan utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker. Bedömningen görs utgående från elevens färdigheter och kunskaper gällande huvudräkning, mekanisk räkning och textuppgifter.

Eleven bedöms i åk 4-6 med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens muntliga och skriftliga aktivitet under lektionerna, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, intresse för ämnet.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Miljö- och naturkunskap

"Kalla den Änglamarken eller Himlajorden om du vill!"

Evert Taube

Miljö- och naturkunskap är en integrerad ämnesgrupp, sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Inom ämnet behandlas även hållbar utveckling.

Utgångspunkten för undervisningen är eleverna själva och elevernas egna kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Då eleverna arbetar tillsammans utvecklar det förmågan att samarbeta och främjar den sociala gemenskapen.

I enlighet med skolans övergripande mål för undervisning och fostran, strävar vi efter att hos eleverna väcka ett intresse för olika saker, vilket i undervisningen i miljö- och naturkunskap innebär att väcka ett positivt förhållande till vår miljö och natur. Vi vill även att eleverna skall lära sig ta vara på vår fina finländska natur och fungera ansvarsfullt i denna.

Mål

Åk 1-2

Eleverna skall lära sig

- att känna naturen och den byggda miljön
- att göra iakttagelser med hjälp av olika sinnen och enkla verktyg
- att göra enkla naturvetenskapliga experiment
- att värna om naturen och att spara energiresurser
- grundläggande faktorer som påverkar elevernas hälsa
- trygga vanor i hemmet, skolan och trafiken

Centralt innehåll

ÅK 1

- årstiderna och veckodagarna
- helger: farsdag, julen, påsken, morsdag
- djurriket: haren, räven, husdjur
- växtriket: gran, tall, björk, rönn, vårblommor
- familjen
- seder och bruk: hur barn levde förr
- umgängesvanor: artighet, hänsyn
- hygien
- kostcirkeln
- brandsäkerhet
- isvett
- trafiken: fotgängarregler, reflex, några trafikmärken
- skolan: rutiner, regler
- vår hembygd kring Kottby
- Finland: karta, huvudstad
- vatten, snö och is
- luften

Åk 2

- tiden
- helger: farsdag, julen, påsken, morsdag
- djurriket: björnen, flytt- och stannfåglar
- växtriket: barrträd, lövträd, växtens olika delar
- almanackan
- väderleken
- temperaturmätning
- seder och bruk: fordon förr
- yrken
- kroppen: kroppsdelar, sinnen, fostrets utveckling
- trafiken: fotgängar- och cykelregler, trafikmärken
- skolan: rutiner, regler, skolans personal
- vår hembygd Helsingfors
- våra grannländer
- elektricitet: statisk elektricitet, säkerhet, åska, lampan

Arbetsformer och inlärningssyn

Undervisningen i miljö- och naturkunskap ger eleverna möjligheter att arbeta både individuellt och i grupp. Eleverna ges möjlighet att experimentera, forska och studera naturen. Reflekterande diskussioner stimulerar elevens vilja att lära sig mer. Elevernas olika sätt att lära sig beaktas och hänsyn tas till deras tidigare kunskaper.

Utvärdering

Utvärderingen i ämnet miljö- och naturkunskap sker genom diskussion kring ämnet och genom självutvärdering. För att eleven skall bli godkänd i ämnet miljö- och naturkunskap krävs att eleven aktivt deltagit i undervisningen med en vilja att lära sig.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Mål

Åk 3-4

Eleverna skall

lära sig att känna naturen och kulturmiljön samt lära sig att iaktta förändringar i den egna livsmiljön
lära sig skaffa information om natur och miljö genom att iaktta, undersöka och använda olika slags källmaterial
lära sig att göra iakttagelser med hjälp av olika sinnen och enkla verktyg samt lära sig att beskriva, jämföra och klassificera observationerna
lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök
lära sig att tolka och rita enkla kartor samt använda kartverk
lära sig att värna on naturen och att spara energiresurser

Centralt innehåll

Åk 3

Organismerna och livsmiljön

naturen omkring oss
djurriket: vilda djur i vår närhet, husdjur, skogens vilda djur, fåglar på fågelbrädet, flyttfåglar, gräsanden, husflugan, huggormen, grodan, gäddan
växtriket: bladgrönsaker, rotfrukter, lökväxter, ärter och bönor, blåbär, lingon, hallon, hästhovsört, blåsippa, vitsippa
svampar; svampens delar, kantarell, kremla, riska, sten- och smörsopp, taggsvamp och fårticka, flugsvamp och toppspindelskivling
djuren och människan förbereder sig för vintern
flyttfåglarna återvänder till våren
från stickling till blomma
växtens delar
näringskedjan

Den egna närmiljön, hembygden och jordklotet som människans livsmiljö

orientering och kompass
kartan, skalan och karttecken
republiken Finland
Finlands län, kommuner och städer
Finlands natur; hav, sjöar, vattendrag, berg, slätter, skog, skärgård
Svenskfinland
huvudstadsregionen

Säkerhet

trafikvett

Åk 4

Organismerna och livsmiljön

fotosyntesen
djurriket: knölsvanen och sångsvanen, trollsländan, myggan, nässelfjärilen, vattenlöparen, mårdhunden, minken, myskoxen, sälen, valar, albatrossen, kungspingvinen, ejdern, lunnefågeln, storskraken, blåmusslan, abborren, mörten, snoken, skogsödlan, vattenödlan
växtriket: näckrosen, kaveldun, alen, blåstång, kabbelekan, ormslån, brännässlan,
världshaven
havsfiske
olja
Norden; kartan, länder och huvudstäder
Atlanten
Baltikum

Den egna närmiljön, hembygden och jordklotet som människans livsmiljö

torka
islossning
vädret, väderrapporten

Olika ämnen i miljön

vatten i olika former
vattnets kretslopp
sötvatten och saltvatten
dricksvatten
avloppsvatten
hållbar utveckling

Människan och hälsan

hälsovanor och att sköta sin hälsa

Säkerhet

trafikvett
sjövett

Profil för goda kunskaper i miljö- och naturkunskap i slutet av åk 4

Kunskaper i naturundersökning

Eleven

kan göra iakttagelser med sina olika sinnen och fästa uppmärksamhet vid det väsentliga i det som undersöks

kan beskriva, jämföra och klassificera föremål, organismer och fenomen på basis av deras olika egenskaper

kan under handledning göra enkla undersökningar om naturen och dess fenomen och om kulturmiljön

kan använda olika slags informationskällor och jämföra information som skaffats på olika sätt

kan presentera informationen han eller hon inhämtat om naturen och kulturmiljön i tal och skrift samt genom att teckna.

Organismerna och livsmiljön

Eleven

förstår hur den levande och icke-levande naturen skiljer sig från varandra samt kan beskriva drag i olika livsmiljöer såsom gårdar, parker, skogar, ängar och åkrar och känner igen deras vanligaste arter; eleven kan ge exempel på ryggradsdjur och ryggradslösa djur

känner till årstidernas variation och kan beskriva hur olika organismer har anpassat sig till olika årstider och speciellt till vintern i Finland

vet varifrån födoämnena kommer och var maten produceras

kan beskriva skillnader mellan naturmiljö och kulturmiljö, visar intresse och ansvar för dem och kan bedöma miljöns skönhet, mångfald och trivsamhet

förstår hur man betecknar olika objekt på en karta, kan använda väderstreck, teckenförklaringar och skalor som hjälp vid kartläsning och kan rita en enkel karta över skolgården och den egna närmiljön

kan beskriva naturförhållanden och människans verksamhet i sin hembygd och i sitt eget landskap

eleven har en uppfattning om Finland, de nordiska länderna och övriga närområden och inser rikedomen i deras naturlandskap

förstår att den egna hembygden är en del av Finland och att Finland är en del av Norden samt förstår att människorna lever på jordklotet.

Ämnen och fenomen i miljön

Eleven

kan använda centrala begrepp och gestalta begreppsliga helheter

kan använda enkla undersökningsredskap såsom klocka, måttband, termometer och lupp och dessutom egenhändigt gjorda redskap

kan förklara hur enkla anordningar såsom hävstänger, hjul och fjädrar fungerar samt kan undersöka hållfastheten i olika konstruktioner

kan bygga en enkel strömkrets med hjälp av batteri, lampa och ledare samt känner till de elapparater som används i hemmet; eleven förstår att elanvändningen är förenad med risker och han eller hon kan använda elapparater tryggt

känner till olika ljus-, ljud- och värmekällor och känner igen och kan undersöka ljus-, ljud- och värmefenomen såsom ljudets fortplantning, ljusets fortplantning och reflexion samt värmeöverföring och uppvärmning

känner till åtgärder för att skydda syn och hörsel och för att förebygga brännskador och kan handla därefter

kan undersöka egenskaper hos luft och vatten, ändringar i vattnets aggregationstillstånd och kan beskriva vattnets kretslopp i naturen

förstår vad ämnesomvandling innebär, t.ex. då ett ljus eller trä brinner samt känner till lättantändliga ämnen och kan använda första hands släckningsutrustning

känner egenskaper hos och användning av olika ämnen och material samt vet att det i hemmet kan finnas skadliga ämnen såsom mediciner, tvätt- och rengöringsmedel samt lösningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter

kan sortera avfall i hemmet, skräpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el och värme.

Människan och hälsan

Eleven

kan beskriva olika skeden i en människas uppväxt, utveckling och levnadslopp, kan namnge människans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner

känner till hälsofrämjande vardagliga vanor och rutiner såsom dygnsrytm, tillräcklig sömn och vila, näring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i skolan och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien, klädsel

behärskar grundnormerna för hur man fungerar i grupp och för ett artigt uppförande; han eller hon känner igen och kan namnge olika känslor och vet att det går att reglera känslouttryck

kan beskriva de vanligaste barnsjukdomarna, deras symtom och egenvård; han eller hon känner till grundläggande principer för medicinanvändning; han eller hon behärskar grunderna i första hjälpen samt kan tillkalla och hämta hjälp vid behov.

Säkerhet

Eleven

kan beskriva olika kännetecken på mobbning och våld; han eller hon har kännedom om individens rätt till fysisk integritet och känner till skillnaderna mellan acceptabel och oönskad beröring; eleven vet hur han eller hon vid behov kan söka hjälp och vet vem som erbjuder hjälp i skolan och närmiljön

vet vad som är lagligt och olagligt för hans eller hennes åldersgrupp

vet och känner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i närmiljön och i trafiken, till sjöss och på isen; han eller hon känner till de centrala trafikreglerna för fotgängare och cyklister och förstår varför överenskomna regler och anvisningar måste följas.

Arbetssätt och inlärningssyn

Undervisningen i miljö- och naturkunskap ger eleverna möjligheter att arbeta både individuellt och i grupp. Eleverna ges möjlighet att experimentera, forska och studera naturen. Reflekterande diskussioner stimulerar elevens vilja att lära sig mer. Elevernas olika sätt att lära beaktas och hänsyn tas till deras tidigare kunskaper.

Utvärdering

Eleven bedöms i åk 3 skriftligt, skalan utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker, samt visat intresse för ämnet. Bedömningen görs utgående från elevens muntliga och skriftliga aktivitet under lektionerna, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, inlämningsarbeten och grupparbeten.

Eleven bedöms i åk 4 med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens muntliga och skriftliga aktivitet under lektionerna, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, inlämningsarbeten och grupparbeten.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Biologi/Geografi

"Livet är gränslöst!"

I undervisningen i biologi undersöker man livet och dess yttringar. Undervisningen anordnas på ett sådant sätt, att eleven lär sig känna igen olika arter, förstår växelverkan mellan organismer och deras livsmiljöer samt att uppskatta och vårda naturens mångfald. Målet är att eleven också skall lära känna sig själv som människa och som en del av naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av naturen samt lär sig att iaktta miljön. Undervisningen i biologi skall basera sig på undersökande inlärning som sker både i terrängen och i klassrummet.

I undervisningen i geografi betraktar eleven jordklotet och dess olika områden. Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå fenomen som ansluter sig till naturen och människans verksamhet och växelverkan mellan dem på olika områden. Målet för undervisningen i geografi är att elevens världsbild skall utvidgas från hemlandet till Europa och den övriga världen. Undervisningen anordnas så att eleven far en uppfattning om mångfalden av natur- och kulturmiljöer på olika håll i världen och lär sig att uppskatta dem. Undervisningen i geografi skall skapa en grund för internationalism och tolerans mellan olika nationer och kulturer.

I årskurserna 5-6 integreras även undervisning i hälsokunskap i undervisningen i biologi och geografi. Med hjälp av undervisningen i hälsokunskap skall eleven lära sig att förstå sin egen uppväxt och utveckling som en fysisk, psykisk och social process samt som växelverkan mellan människan och hennes miljö.

Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd och vård av livsmiljöer samt stödja elevens uppväxt till en aktiv medborgare som har förbundit sig vid en hållbar livsstil.

Mål åk 5-6

Biologi

Eleven skall

lära sig känna igen olika växt- och djurarter, deras uppbyggnad och liv samt deras anpassning till sina livsmiljöer
lära sig att varsamt röra sig i naturen samt att iaktta naturen i terrängen
lära sig att förstå att människan är beroende av den övriga naturen i sin näringsproduktion
lära sig att handla miljövänligt, vårda om sin närmiljö samt skydda naturen
lära sig att känna till grundläggande fakta om människans uppbyggnad och livsfunktioner
lära sig att förstå sexualiteten som en del av människans personlighet
lära sig känna igen pubertetens särdrag samt uppskatta uppväxt och utveckling som var och ens personliga process
lära sig att reflektera över frågor som gäller uppväxt, utveckling och social växelverkan samt att ta ansvar för egna handlingar och ta hänsyn till andra människor

Geografi

Eleven skall

lära sig att rita och tolka kartor samt lära sig att använda statistik, diagram, bilder och elektroniska medier som geografiska informationskällor
veta var olika platser finns på världskartan samt känna till det centrala namnskicket
lära sig förstå att den mänskliga verksamheten är beroende av de möjligheter som miljön erbjuder på jordklotet
bekanta sig med världsdelarna Europa, Afrika, Australien, Asien samt Oceanien
lära sig om samtliga världsdelars kultur, geografi, klimat och natur, samt genom detta lära sig att förhålla sig positivt till främmande länder, folk och kulturer

Centralt innehåll
Åk 5

Biologi

Organismerna och livsmiljöerna

att känna igen de viktigaste arterna i närområdena samt att under handledning samla in växter
att undersöka organismers livsmiljöer som t ex skog och myr samt näringskedjor och skogsbruk
växternas och djurens fortplantning och tillväxt
att bli medveten om livsmedlens ursprung och produktion och om trädgårdens produkter

Människans uppbyggnad och livsfunktioner, uppväxt och utveckling

människokroppens byggnad, centrala livsfunktioner, fortplantning samt pubertetens fysiska, psykiska och sociala förändringar

Att skydda naturen och miljön

att öva sig i att tolka naturen och miljön och att handla miljövänligt
att förstå betydelsen av naturens mångfald samt vilka rättigheter och skyldigheter allemansrätten innebär

Geografi

Europa som en del av världen

att studera Europa på världskartan samt gestalta Europas kartbild
naturförhållanden, klimat- och vegetationszoner samt djurliv i Europa
att öva sig i att använda olika slags kartor, jordgloben och andra geografiska informationskällor samt öva sig i att presentera information både muntligt och skriftligt

Afrika som en del av världen

att studera Afrika på världskartan samt att gestalta Afrikas kartbild
naturförhållanden, klimat- och vegetationszoner samt djurliv i Afrika
fattigdomens inverkan på utvecklingen i Afrika
överbefolkningens naturresurser och deras fördelning

Åk 6

Biologi

Organismerna och livsmiljöerna

att klassificera den levande naturen
näringskedjor
utrotningshotade djur globalt

Människans uppbyggnad och livsfunktioner, uppväxt och utveckling

individuella variationer av sexuell utveckling, att uppskatta och skydda sin egen kropp samt faktorer som stöder eller hindrar en sund uppväxt och utveckling
behovet av närhet, sociala faktorer som anknyter till människorelationer och känsloreglering samt rättigheter och ansvar som hör till elevens ålder

Att skydda naturen och miljön

miljövård

Geografi

Australien, Asien och Oceaniens som delar av världen

att studera Australien, Asien och Oceanien på världskartan samt gestalta deras kartbild
naturförhållanden, klimat- och vegetationszoner samt djurliv i dessa världsdelar
tredje världen som en naturresurs för industriländerna, samt dess för- och nackdelar

Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet

att kunna världskartan
att känna till klimatzonerna på världskartan och orsakerna till deras placering i stora drag samt att kunna redogöra för hur djur, växter och människor anpassat sig till dessa
att i stora drag kunna redogöra för fördelningen och användningen av jordens naturresurser
att känna till längd- och breddgrader
att känna till tidszoner
att bekanta sig med växelverkan mellan naturen och människan samt förändringar i miljön som en följd av människans verksamhet

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 6

Färdigheter att undersöka naturen

Eleven

kan röra sig i naturen och iaktta och undersöka den

kan genomföra och beskriva enkla egna undersökningar om naturen och den övriga miljön samt kan redogöra för resultaten

känner igen de vanligaste växtarterna och kan samla växter enligt anvisningar.

Organismerna och livsmiljöerna

Eleven

känner till olika grupper av ryggradsdjur och känner igen de vanligaste däggdjuren, fåglarna och fiskarna i närmiljön samt kan ge exempel på hur olika djur har anpassat sig till sin miljö

vet att de gröna växterna själva tillverkar sin näring genom assimilation

kan med hjälp av exempel redogöra för näringskedjans huvudprinciper

förstår och kan ge exempel på varför och hur människan är beroende av naturen och kan ta reda på baslivsmedlens ursprung

kan ge exempel på hur man kan vårda och skydda den omgivande naturen och boendemiljön.

Människans byggnad och livsfunktioner, uppväxt, utveckling och hälsa

Eleven

kan i huvuddrag beskriva människans byggnad och livsfunktioner

kan iaktta förändringarna i sin egen uppväxt och utveckling, kan redogöra för vilka förändringar pojkar och flickor genomgår i puberteten och den sexuella utvecklingen och kan ge exempel på hur de varierar från person till person

kan ge exempel på hur man kan reglera känslouttryck och se på saker också ur andra människors synvinkel och kan med exempel beskriva människors olikhet då det gäller att uttrycka känslor

känner de rättigheter och det ansvar som hör till åldern.

Kartfärdigheter

Eleven

kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har undersökt, använda teckenförklaringar och skalor vid kartläsningen och kan tolka olika slags kartor

kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information samt kritiskt bedöma olika slags informationskällor

kan själv göra upp enkla kartor och diagram.

Europa som en del av världen

Eleven

känner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstäder samt kan beskriva de varierande naturförhållandena och människans verksamhet i Europa.

Människolivets och livsmiljöernas mångfald på jordklotet

Eleven

känner till världskartans centrala namnbestånd, såsom världsdelar, oceaner, de största bergmassiven samt regnskogs- och ökenområden

vet att det finns olika klimat- och vegetationszoner på jordklotet och kan ge några exempel på hur olika klimatförhållanden, såsom temperatur och regnmängd, påverkar den mänskliga verksamheten, speciellt jordbruket och boendet i olika zoner samt kan beskriva människolivet i olika miljöer

kan ge exempel på hurdana förändringar den mänskliga verksamheten har orsakat i miljön, t.ex. när städer och industri har byggts, för mycket betesmark har röjts och för mycket skog har huggits till ved

känner igen särdrag i den egna kulturen och i främmande kulturer.

Arbetssätt och inlärningssyn

I undervisningen i biologi och geografi utgår man från ett forskande, problembaserat och experimenterande arbetssätt. Elevernas förkunskaper och föreställningar om naturen är av stor betydelse. Förutom elevernas tidigare kunskaper är det också viktigt att ta i betaktande elevernas olika sätt att lära sig. Genom reflekterande diskussioner med läraren och med andra elever stimuleras elevernas vilja att lära sig mer. Genom att koppla till aktuella händelser blir ämnena biologi och geografi en del av vår vardag. För att konkretisera undervisningen görs exkursioner ut i naturen, men såväl bilder som film kan även konkretisera. Undervisningen i biologi och geografi ger eleverna möjligheter att arbeta både individuellt och i grupp.

Utvärdering

Eleven bedöms med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens muntliga och skriftliga aktivitet under lektionerna, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, inlämningsarbeten och grupparbeten.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Fysik/Kemi

"Heureka!"

Arkimedes

Syftet med undervisningen är att väcka elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Utgångspunkten för undervisningen i ämnet fysik och kemi är elevernas tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Med hjälp av de observationer och forskningar som gjorts av kroppar, ämnen och fenomen i omgivningen riktas undervisningen mot fysikens och kemins grundbegrepp och principer. Undervisningen i fysik och kemi skall hjälpa eleven att begrunda betydelsen av en bra och trygg omgivning samt lära eleven att akta och vårda sin omgivning. I undervisningen integreras ämnet hälsofostran.

Mål

Åk 5-6

Eleverna skall

lära sig att arbeta och fungera tryggt, skydda sig själv och sin omgivning samt följa givna anvisningar
lära sig att göra observationer och mätningar, söka information om det som skall undersökas och bedöma informationens tillförlitlighet
lära sig att dra slutsatser av sina observationer och mätningar och att känna igen orsakssammanhang gällande naturfenomen och kroppars egenskaper
lära sig att göra enkla naturvetenskapliga försök som utreder egenskaper hos fenomen, organismer, ämnen och kroppar och sambandet mellan dessa egenskaper
lära sig att använda fysikaliska och kemiska begrepp i beskrivningar, jämförelser och klassificeringar av naturvetenskaplig information
lära sig att inse det skadliga i rusmedel och droger.

Centralt innehåll

Åk 5

Energi och elektricitet

Värme

dess inverkan på vätska, fast form och gas
mätning av temperatur
förmåga att leda, stråla och förflytta sig

Elektricitet

elsäkerhet
att åstadkomma värme, ljus och rörelse med hjälp av elektricitet
sluten och öppen strömkrets, strömbrytare
diod "koppling" och isolering
strömkällor; batterier och ackumulatorer
motstånd, kortslutning och säkring
sparande av energi
byggande av en enkel elmotor (t ex en summer)

Strukturer i naturen

Kraft

tyngdkraft
luft- och vattenmotstånd

Friktion

enkla maskiner, hävstänger (övervinna friktion)
faktorer som påverkar och påverkas av friktion

Rörelse

hur kraften påverkar en rörelse
en jämn stigande och avtagande rörelse

Ämnen i vår omgivning

Laborationssäkerhet

Vatten

egenskaper
vattenmolekylen
vattenrening
ytspänning
vatten som lösningsmedel
undersöka vatten i naturen

Separationsmetoder

filtrering
kristallisering
avdunstning
sållning

Ämnens egenskaper

syror och baser

Åk 6

Energi och elektricitet

Jordklotets energikällor

förnyelsebara och icke-förnyelsebara naturtillgångar
elektricitet som värmekälla
produktion av elektricitet
sparande av energi

Strukturer i naturen

Rymdens struktur

Solsystemets struktur

Jordklotets och månens rörelser

årstider och dygn
månens faser
vårdagjämning, sommarsolståndet, höstdagjämning, vintersolståndet
tidvatten
förmörkelser

Jordklotets struktur

Magnetism
Stjärnhimlen

stjärnans livslängd
planeterna
komet

Solen

solfläckar
norrsken

Rymdforskning
Atmosfär
Jordens dragningskraft

Ämnen i vår omgivning

Atomen och molekylen

Grundämne och föreningar

§ de vanligaste grundämnena (H, O, Fe, Sn, N, He, Au, Ag, Hg, C, Pb, Na, Cl, Cu, U, Ni)

Luftens sammansättning och atmosfären
Ämnenas aggregationstillstånd
Ämnenas livscykel
Tobak, alkohol och droger

Profil för goda kunskaper i slutet av årskurs 6:

Utforskning av naturen

Eleven

kan arbeta tryggt, skydda sig själv och sin omgivning samt följa givna anvisningar

kan göra observationer och mätningar med olika sinnen och instrument samt kan koncentrera sig på de väsentliga egenskaperna hos objekten, exempelvis rörelse eller temperatur och förändringar i dem

kan dra slutsatser av sina observationer och mätningar, presentera resultaten tex. med hjälp av tabeller och bilder och förklara orsakssammanhang gällande naturens grundfenomen och kroppens egenskaper, till exempel ju större massa en kropp har desto svårare är det att sätta den i rörelse eller att stoppa dess rörelse

kan genomföra enkla undersökningar, till exempel att klarlägga de faktorer som påverkar fasta ämnens löslighet i en vätska

kan använda begrepp, storheter och enheter i beskrivningar, jämförelser och klassificeringar av egenskaper hos ämnen, kroppar och fenomen

kan samla in information från olika källor och begrunda dess riktighet utgående från sina tidigare kunskaper, undersökningar och diskussioner.

Energi och elektricitet

Eleven

känner till strömkällor såsom batterier och ackumulatorer och kan göra försök där elektricitet används för att transportera energi och för att producera värme, ljus och rörelse

vet att elektricitet och värme kan produceras med hjälp av olika naturresurser och kan klassificera dem i förnyelsebara och icke-förnyelsebara naturresurser.

Strukturer i naturen

Eleven

kan undersöka olika krafter som växelverkningar åstadkommer till exempel tyngdkraft, friktion samt luft- och vattenmotstånd samt känner till olika typer av rörelse

kan undersöka hur en kraft förändrar en rörelse och kan tillämpa sina naturvetenskapliga kunskaper, tex. beskriva och bedöma farliga situationer i trafiken

känner till fenomen som beror på jordens och månens rörelser, till exempel tid på dygnet, årstider, månfaser och förmörkelser samt känner solsystemets strukturer och kan göra iakttagelser om stjärnhimlen.

Ämnen i vår omgivning

Eleven

känner luftens sammansättning och kemiska symboler för gaser i atmosfären samt inser dess livsuppehållande funktion

kan undersöka vattnets olika egenskaper och vet hur vatten renas

kan klassificera ämnen som finns i jordskorpan, känner till kemiska symboler för grundämnen som finns i jordskorpan samt kan genomföra olika separationer, tex. filtrering, kristallisering och sållning

känner elementära fakta om kretsloppen hos ämnen och produkter i sin omgivning, vet hur han kan använda dessa ämnen på ett tryggt sätt samt undersöka deras egenskaper, till exempel surhet

kan viktiga fakta om rusmedel och droger, förstår varför de är farliga och kan motivera varför han skall undvika dem.

Arbetssätt och inlärningssyn

Utgångspunkten för undervisningen i fysik och kemi är elevernas tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. I läroämnet fysik och kemi används ett konkret, undersökande, problemcentrerat och samarbetsinriktat arbetssätt, där elevens egen aktivitet är av största vikt. Man närmar sig ämnet genom att utföra naturvetenskapliga försök i form av observationer, klassificeringar, jämförelser och mätningar. Eleverna skall utveckla sin förmåga att iaktta genom att använda sina sinnen och enkla instrument. Eleverna skall utveckla sin förmåga att beskriva, diskutera, jämföra och klassificera.

Utvärdering

Eleven bedöms med vitsord, skala 4-10, samt ett arbetsvitsord, A-D. Bedömningen utgår från elevens muntliga och skriftliga aktivitet under lektionerna, prestationer i förberedda och oförberedda muntliga och skriftliga förhör, inlämningsarbeten och samarbetsförmåga.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Evangelisk-luthersk religion

"Gud som haver barnen kär se till mig som liten är"

Psalm 193

Religionsundervisningen strävar till att göra eleverna förtrogna med sin egen religion och dess traditioner. Undervisningen skall bidra till elevernas utveckling till ansvarstagande människor och hjälpa dem att bearbeta sina egna moral- och livsfrågor. I undervisningen betonas en ljus kristen livssyn, som ger trygghet och stöd i såväl vardagliga som oväntade livssituationer. Eleverna ges även möjlighet att bekanta sig med andra kulturer och religioner och att respektera människor som tror och tänker annorlunda.

Mål

Åk 1-2

Eleven skall lära sig

de mest centrala bibliska berättelserna
kyrkoårets viktigaste helger
att reflektera över etiska frågor

Centralt innehåll

Åk 1

skapelsen
Bibeln
världsreligionerna
helger
livet i Palestina på Jesu tid
Jesu barndom
Jesu under
etik
psalmer

Åk 2

Adam och Eva
Noa
Abrahams släkt
Josef
Mose
helger
etik
psalmer

Arbetsformer och inlärningssyn

I undervisningen betonar vi förmågan att arbeta och fungera socialt samt ett aktivt deltagande. Undervisningen skall också ge möjlighet till skapande verksamhet. Religionsundervisningen handlar om att inhämta kunskap och få värderingar för ett livslångt lärande.

Utvärdering

Utvärderingen i ämnet evangelisk-luthersk religion sker genom diskussion kring ämnet och genom självutvärdering. För att eleven skall bli godkänd i ämnet evangelisk-luthersk religion krävs att eleven aktivt deltagit i undervisningen med en vilja att lära sig.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Mål

Åk 3-6

Eleverna skall

känna till Nya Testamentet, Jesu liv och lära
ta del av de viktigaste delarna i Gamla Testamentet
lära sig att förena kyrkoåret och Jesu liv
bekanta sig med den lutherska kyrkan och med församlingens verksamhet
stifta bekantskap med andra kristna kyrkor och omgivande religiösa och inte religiösa livsåskådningar
lära sig att reflektera över etiska frågor, att dela med sig av sina känslor och erfarenheter samt att tillämpa kristen etik

Centralt innehåll
Åk 3

Skapelsen, respekt för den
Gamla Testamentet

– viktiga ledare, domare, kungar, profeter
– livet före Jesu födelse
– från Egypten till det förlovade landet

Nya Testamentet

– Jesu liv
– Jesu liknelser och deras betydelse

Budorden, deras betydelse för samhället
Den gyllene regeln
Församlingen; gudstjänsten, förrättningar
Kyrkoårets högtider t ex advent, julen, trettondag, påsk

Åk 4

Bibelns delar
Nya Testamentet

- evangelister, apostlar, patriarker
- Jesu liv, undervisning och hans underverk

Att söka i Bibeln
Bönen Fader vår, trosbekännelsen, treenigheten, kristna symboler
Kyrkokonst
Hemförsamlingen och dess verksamhet (mission)

– gudstjänst, barn– och ungdomsverksamhet, diakoni

Olika riktningar inom kristendomen

– ortodoxi, katolicism, lutherska läran

Kyrkoårets högtider t ex pingst, jul

Åk 5

Efter Jesu död, kristendomens spridning

– Paulus
– apostlarna
– martyrerna

Kristendomens spridning och splittring i Romarriket
Kristendomens spridning i Europa
Kristendomen i Europa på 300-1500-talen
Huvuddragen i kyrkans utveckling
Den evangelisk-lutherska kyrkans uppkomst
Martin Luthers liv och lära
Kristendomens ankomst till Finland
Kristna religioners spår i samhället

– de tio budorden, gyllene regeln
– lag, ordning, brott och straff

Kristen syn på Gud, barmhärtighet, frälsning
Olika kristna samfund

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 5

Eleven känner till det centrala i Bibeln och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och kan använda det inlärda för att skaffa sig ytterligare kunskaper.

Eleven

känner till Bibelns centrala berättelser

känner till grunddragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och församlingen där han eller hon bor

vet att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hör till kyrkornas stora familj och känner också till andra kristna kyrkor och samfund

Eleven gestaltar religionen som företeelse

Eleven

förstår det religiösa språkbrukets karaktär

identifierar religiösa symboler, begrepp och metaforer

ser religionens inverkan i sitt liv och sin närmiljö

Eleven kan utnyttja religiös kunskap

Eleven

uppfattar preliminärt trons och kunskapens grundkaraktär

kan skärskåda livsfrågor som står honom eller henne nära

kan gestalta sin egen världsåskådning på ett sätt som motsvarar elevens åldersgrupp

Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt

Eleven

har förmåga till etisk reflektion

identifierar faktorer som inverkar på moralbeslut och beaktar dem i sitt liv.

Åk 6

Bibeln, dess tillkomst, användning och inflytande på kultur och samhälle
Etiska diskussioner
Främmande religioner
Medmänniskor, alla människors lika värde, tolerans, barmhärtighet, konfliktlösning utan våld

– Missionsarbete i Finland och i världen
– Moder Teresa, Martin Luther King m.fl.
– FN och mänskliga rättigheter
– Röda Korset

Arbetssätt och inlärningssyn

Utvärdering

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Ortodox religion

Det centrala i ortodox religionsundervisning är att stärka och upprätthålla elevens ortodoxa identitet. Undervisningen skall hjälpa eleven att förstå vilken betydelse religionen har för henne själv samt hur religionen påverkar samhället och kulturen. Undervisningens mål är dessutom att förmedla religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning.

Den ortodoxa religionsundervisningens grunduppgift är att via kunskaper, färdigheter och upplevelser av det heliga förmedla eleven stoff för att bygga upp en egen livsåskådning för att växa upp till en ansvarskännande individ. Eleven skall lära sig att respektera och vårda naturen, sina medmänniskor och sig själv. Hon skall uppmuntras att som Guds arbetskamrat aktivt delta i skapandet av det goda.

Mål

Åk 1

Eleven

lär sig grundbegrepp om den ortodoxa kristendomen och dogmatiken
lär sig känna vissa delar av det ortodoxa kyrkoåret
bekantar sig i den egna församlingens verksamhet
bekantar sig med Jesu hemland och de viktigaste skeden i Jesu liv främst via kyrkoårets fester
deltar i ortodox liturgi
bekantar sig inledningsvis med lutherdomen
lär sig att ta hänsyn till sin nästa i sin egen undervisningsgrupp och även utanför den.

Centralt innehåll

Kyrkoåret och helgon

kyrkoårets viktigaste fester
elevens himmelska förebedjare och namnsdag
fastan
några helgon, såsom den helige Nikolaos samt våra fäder bland helgonen Sergej och Herman av Valamo

Som medlem i kyrkan

korstecknet och ikonen
bönen
församlingens barnverksamhet
den lutherska kyrkan

Bibeln som helig bok

centrala skeden i Jesu liv
Jesu hemland

Det liturgiska livet

kyrkogång
några kyrkohymner
kyrkan som byggnad
ikonen som bild och heligt föremål

Dogmatik och etisk fostran

människan som Guds avbild och like
Fader, Son och Helig Ande
skillnaden mellan gott och ont
vänskap och tolerans

Utvärdering

Eleven

känner till de viktigaste kyrkliga festerna
vet vilka Treenighetens personer är
känner till Jesu liv i stora drag
känner till symboliken i korstecknet
kan identifiera de viktigaste personerna i ikoner

Mål

Åk 2

Eleven

fördjupar sig i de centrala begreppen inom ortodox kristendom och dogmatik
lär sig känna kyrkoåret
bekantar sig med församlingens verksamhet
bekantar sig med Jesu liv och undervisning
deltar i ortodox liturgi
bekantar sig inledningsvis med andra religioner
lär sig att ta ansvar för sitt handlande.

Centralt innehåll

Kyrkoåret och helgon

de viktigaste festerna inom kyrkoåret
elevens eget skyddshelgon
fastan
några av kyrkans helgon, såsom Georgios Segraren, de heliga Katarina, Sofia och Lucia

Som medlem i kyrkan

välsignandet av hemmet
liturgin
församlingens barnverksamhet
kyrkor och religioner i närmiljön

Bibeln som helig bok

centrala skeden i Jesu liv
Jesu undervisning

Det liturgiska livet

dop och nattvard
namngivning
kyrkogång
de vanligaste kyrkohymnerna
kyrkan som helig plats
ikonernas symbolik

Dogmatik och etisk fostran

människan som Guds avbild och like
kärleken till nästan
synden och bikten

Utvärdering

Eleven

känner till de viktigaste kyrkliga festerna
vet vad fastan innebär
vet betydelsen av dop, bikt och nattvard
vet något on Jesu etiska undervisning
vet skillnaden på gott och ont
känner till några drag som är gemensamma i ortodoxi och i lutherdom och några som skiljer dem åt
har tillägnat sig basfärdigheter i att läsa en ikon.

Mål

Åk 3

Eleven

fördjupar sig i de centrala begreppen inom ortodox kristendom och dogmatik
lär sig känna kyrkoåret
uppskattar Guds skapelseverk
förstår, med hjälp av berättelser, Guds vägledning och försyn i sitt eget liv
deltar i ortodox liturgi
bekantar sig med Gamla testamentets berättelser och deras budskap
lär sig att reflektera över etiska frågor i sitt eget liv.

Centralt innehåll

Kyrkoåret och helgon

de viktigaste festerna och fastorna i kyrkoåret
de heliga i Gamla testamentet

Som medlem i kyrkan

liturgin
kyrkor och religioner i närmiljön
drag som är gemensamma för judendomen, kristendomen och islam samt drag som skiljer dem åt

Bibeln som helig bok

världens skapelse, syndafallet, Kain och Abel
Noa, Abraham, Isak, Jakob, Josef, Mose
ökenvandring, ankomsten till det förlovade landet
de tio budorden, det dubbla kärleksbudet

Det liturgiska livet

sakramenten, speciellt dopet, myrrasmörjelsen, boten och nattvarden
kyrkogång
de vanligaste kyrkohymnerna
kyrkan som helig plats

Dogmatik och etisk fostran

människan som Guds avbild och like
den heliga Treenighetens personer och deras särdrag
etiken i de tio budorden

Utvärdering

Eleven

känner till Gamla testamentets berättelser i stora drag
kan de tio budorden
vet betydelsen av myrrasmörjelsen
känner till några kyrkohymner
kan skilja på de yttre dragen i judendom, kristendom och islam.

Mål

Åk 4

Eleven

sätter sig in i evangeliernas berättelser och deras budskap
bekantar sig med evangeliernas tillkomst och deras författare
lär sig att reflektera över etiska frågor som uppkommer i Nya testamentets berättelser
bekantar sig med andra kristna kyrkor.

Centralt innehåll

Kyrkoåret och helgon

de heliga apostlarna
de heliga evangelisterna

Som medlem i kyrkan

liturgin
katolska och lutherska kyrkan

Bibeln som helig bok

Jesu liv på jorden, Jesu undervisning och underverk
passionshistoria, uppståndelsen och det nya livet

Det liturgiska livet

sakramenten, speciellt sjuksmörjelse, äktenskap och prästerskap
kyrkogång
de vanligaste kyrkohymnerna
kyrkan som helig plats

Dogmatik och etisk fostran

frälsningen och det eviga livet

Utvärdering

Eleven

känner till evangeliernas budskap
vet vilka som har skrivit evangelierna och hur de har kommit till
känner till händelserna under stora veckan
känner till andra kristna kyrkor
känner till betydelsen av sjuksmörjelse, äktenskap och prästerskap
känner till kyrkans inredning.

Mål

Åk 5

Eleven

sätter sig in i liturgin och den ortodoxa kristenheten
känner till den ortodoxa lärans centrala begrepp
bekantar sig med andra religioner.

Centralt innehåll

Kyrkoåret och helgon

kyrkoårets struktur

Som medlem i kyrkan

klosterverksamheten
kyrkans stora lärofäder och martyrer
olika organisationer inom Finlands ortodoxa kyrka
den ortodoxa traditionen i världen
judendom och islam

Bibeln som helig bok

Nya testamentets tidshistoria

Det liturgiska livet

liturgin och det liturgiska livet i församlingen

Dogmatik och etisk fostran

den heliga Treenighetens personer och deras särdrag
den ortodoxa människosynen

Utvärdering

Enligt de av undervisningsstyrelsen fastslagna principerna.

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 5

Eleven känner till det centrala i ortodoxin

Eleven

är medveten om liturgigudstjänstens betydelse som en del av en ortodox kristens liv

känner i huvuddrag till det ortodoxa kyrkoårets faste- och högtidstradition och kan följa kyrkoåret i sitt eget liv

känner till den ortodoxa människosynen samt andra grundbegrepp inom den ortodoxa kristendomen och kan tillämpa dem i sitt eget liv.

Eleven känner till Bibelns centrala berättelser

Eleven

känner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktär

känner till Kristi undervisning, livsskeden och kyrkans uppkomst

kan reflektera över etiska frågor utifrån Bibelns berättelser och sitt eget liv och kan beakta dem i sin livsföring.

Eleven kan använda religiös kunskap

Eleven

känner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp

känner den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv

kan använda det inlärda för att stärka den ortodoxa identiteten

kan stärka sin ortodoxa identitet.

Eleven är insatt i sin egen religion samt känner till religionerna i sin närmiljö

Eleven

känner till den ortodoxa kyrkans särdrag

identifierar den religiösa bakgrunden i sin familj

känner till verksamheten i sin egen hemförsamling

känner till andra kristna kyrkor och samfund i närmiljön.

Mål

Åk 6

Eleven

känner till konunga- och profeternas tid i Nya testamentet
bekantar sig med apostlatidens kyrka
känner till sakramenten.

Centralt innehåll

Bibeln

profeterna
konungarnas tid
psalmerna

Kyrkohistoria

de viktigaste händelserna i kristendomens uppkomst och utveckling

Liturgi och dogmatik

gudstjänsterna: liturgi, vigilia, fasteliturgi och andra kyrkliga förrättningar
kyrkan som byggnad
sakramenten

Etik

etiken i bergspredikan

Utvärdering

Eleven

känner till de viktigaste profeterna och kungarna under Gamla testamentets tid
vet de viktigaste händelserna i apostlatidens kyrka
känner till kyrkans sakrament
känner till kyrkans viktigaste gudstjänster
känner i huvuddrag till Jesu etiska undervisning i bergspredikan.

Arbetssätt och inlärningssyn

Grundskolans religionsundervisning har målsättningar där det inte är ändamålsenligt och inte mänskligt att mäta resultat. Att mäta den kognitiva nivån är möjligt, men den största delen av färdighets- och attitydmålsättningarna berör sådana delar av personligheten som skolan inte har någon lämplig skala för. Elevens kognitiva nivå utvärderas främst med hjälp av muntliga förhör i samtalsform. I de högre årskurserna kan skriftliga prov förekomma. Vid betygsättningen skall man ta hänsyn till elevernas aktivitet på lektionerna och engagemang inom t.ex. församlingens barnverksamhet.

Arbetssätt

samtal, att delta i gudstjänster, studiebesök
pyssel, teckning, sång, skiftliga uppgifter
berättandet

Livsåskådningskunskap

"Det ligger i människans natur att vilja veta"

Aristoteles

Undervisningen i livsåskådningskunskap har som uppgift att ge eleven förståelse för sig själv, sin omgivning och sina värderingar.

I livsåskådningskunskap betonas människans förmåga att utforska sin värld och att aktivt styra sitt liv. Undervisningen har som uppgift att ge förståelse för människans och naturens värde, både lokalt och globalt. Genom diskussioner i livsåskådningskunskap vill vi ge eleverna erfarenheter som hjälper dem att växa upp till självständiga, toleranta och ansvarsfulla medborgare i samhället. Vi vill stödja elevernas förmåga att tänka och handla enligt etiska principer.

Enligt figuren nedan utgår vi från eleven som individ, för att efterhand utveckla arbetet till att omfatta en global världssyn.

Ämnet livsåskådning undervisas som växelkurs i åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6.

Mål

Eleven skall lära sig

att ge uttryck för sina egna åsikter och därmed utforma sin egen livsåskådning
att förstå olika synsätt och bekanta sig med olika tankesätt och kulturer, både lokalt och globalt
att handla och tänka etiskt i olika vardagliga situationer

Centralt innehåll

Åk 1-2 A.

Människorelationer och moralisk tillväxt

olika skeden i livet
olika vardagliga situationer och elevernas agerande i dessa
olika känslor; kärlek, sorg, glädje, fruktan – olika delar av livet
rätt/fel, mobbning/vänskap, konfliktlösning

Självkännedom och kulturidentitet

elevens jagbild; vem är jag och vad kan jag, elevens erfarenheter och hans eller hennes personlighet
familjen och släkten
årets händelser; nationella traditioner och seder i hemmet och i skolan
elevens egen livsmiljö; livsåskådningsgruppen, klassen, skolan, hemmet

Samhälle och mänskliga rättigheter

regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet och redlighet

Människan och världen

ansvar för sig själv, andra och naturen
de finländska skapelseberättelserna

Åk 1-2 B.

Människorelationer och moralisk tillväxt

olika vardagliga situationer och elevernas agerande i dessa
rätt/fel, mobbning/vänskap, konfliktlösning
människans godhet

Självkännedom och kulturidentitet

elevens jagbild; vem är jag och vad kan jag, elevens erfarenheter och hans eller hennes personlighet
familjen och släkten
årets händelser; nationella traditioner och seder i hemmet och i skolan

Samhälle och mänskliga rättigheter

elevens egen livsmiljö; livsåskådningsgruppen, klassen, skolan, hemmet
elevens rättigheter och skyldigheter
regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet och redlighet

Människan och världen

berättelser om världens uppkomst
ansvar för sig själv, andra och naturen
skönheten i naturen
de nordiska skapelseberättelserna

Åk 3-4 A.

Människorelationer och moralisk tillväxt

att möta en annan människa och att sätta sig in i hennes situation
kamratrelationer
rättvisa i det dagliga livet

Självkännedom och kulturidentitet

elevens jagbild; tro, livsåskådning, livsskeden och önskningar
idoler/förebilder
fritidsintressen
olika levnadssätt, tolerans och kulturell mångfald
filosofiska tankar

Samhälle och mänskliga rättigheter

regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet och redlighet
barnens rättigheter
avsikten med en handling och dess konsekvenser

Människan och världen

miljö och natur, skönheten i naturen
livets uppkomst och utveckling, olika former av liv, födsel, liv och död i naturen

Åk 3-4 B.

Människorelationer och moralisk tillväxt

ett gott liv, värde och norm, ansvar och frihet i livet

Självkännedom och kulturidentitet

elevens jagbild; tro, livsåskådning, personlighet, åsikter
årets händelser och traditioner; nationella traditioner och högtider
kulturminoriteter i Finland t ex språkliga, kulturella, nya finländare
filosofiska tankar

Samhälle och mänskliga rättigheter

regler, lagar, avtal, löften, förtroende, ärlighet och redlighet
barnens rättigheter och skyldigheter
avsikten med en handling och dess konsekvenser

Människan och världen

miljö och natur, skönheten i naturen
livets uppkomst och utveckling, olika former av liv, födsel, liv och död i naturen

Åk 5-6 A.

Människorelationer och moralisk tillväxt

tankefrihet, religions- och livsåskådningsfrihet, tolerans och diskriminering

Självkännedom och kulturidentitet

ungdomskultur; kamratrelationer, den egna identiteten, ungas etiska problem, betydelsen av idoler och förebilder
Känslor, att misslyckas, nedstämdhet, rädslor, lycka, kärlek
filosofiska tankar

Samhälle och mänskliga rättigheter

mänskliga rättigheter och Förenta Nationerna
medborgerliga rättigheter och skyldigheter
de ungas möjlighet att påverka sin egen och samhällets framtid
etik; etisk omdömesförmåga, moraliskt ansvar, kritisk inställning

Människan och världen

olika skapelseberättelser och teorier om världens uppkomst

Åk 5-6 B.

Människorelationer och moralisk tillväxt

Rättvisa och globalt ansvar; rikedom och fattigdom i världen

Självkännedom och kulturidentitet

Världsreligioner och deras synsätt på saker t ex buddhism, hinduism, islam, judendom, kristendom
filosofiska tankar

Samhälle och mänskliga rättigheter

jämlikhet och fred, demokrati, framtidens värld
fredsarbete; t ex Röda korset, Unicef, Amnesty International, Greenpeace
etik; etisk omdömesförmåga, moraliskt ansvar, kritisk inställning
etiska problem i det egna livet och lösningar på dem

Människan och världen

ansvar för kommande generationer
människan och naturen, hållbar utveckling

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 5

Människorelationer och moralisk tillväxt

Eleven

kan bedöma olika situationers moraliska krav och en handlings moraliska berättigande

vet att ett handlande som står emot ens principer är fel

kan granska moraliska problem tillsammans med andra och accepterar att man kan handla enligt olika principer

förstår att det finns fredliga lösningar på konflikter.

Självkännedom och kulturidentitet

Eleven

identifierar livsåskådningsfrågor

kan använda centrala begrepp i läroämnet (livsåskådning, kultur, minoritet)

vågar föra fram egna synpunkter och förstår att de bör kunna motiveras

har förmåga att gestalta livsåskådningsfrihetens betydelse i sitt liv

kan gestalta den finländska kulturen som en del av världens kulturella mångformighet.

Samhälle och mänskliga rättigheter

Eleven

känner till principerna för mänskliga rättigheter, tolerans och rättvisa

förstår betydelsen av gemensamma regler

förstår det individuella ansvaret och att individerna hör till olika gemenskaper.

Människan och världen

Eleven

känner till olika förklaringar om världen och människans plats i den

förstår vilken betydelse naturen och miljön har för människan

kan handla med respekt för naturen och har tagit till sig principerna för en hållbar utveckling.

Arbetssätt och inlärningssyn

I undervisningen betonar vi förmågan att arbeta och fungera socialt samt ett aktivt deltagande. Då undervisningsgrupperna vanligtvis är små utgör reflekterande diskussioner ett centralt arbetssätt. Undervisningen skall också ge möjlighet till skapande verksamhet. Livsåskådningsundervisningen handlar om att inhämta kunskap, ge uttryck för sina åsikter, erfarenheter och problemställningar och få värderingar för ett livslångt lärande.

Utvärdering

Ämnet livsåskådning betygssätts inte i åk 1-2. Utvärderingen sker genom diskussion kring ämnet och genom självutvärdering.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Historia

"Rom byggdes inte på en dag"

Italienskt ordspråk

Syftet med undervisningen i historia är att väcka och upprätthålla elevens intresse för det förflutna. Genom fördjupad kunskap om sina rötter får eleven möjlighet att utveckla sin identitet både på ett individuellt och nationellt plan. Undervisningen i historia ska ge eleven redskap till att förstå sin samtid och se den som ett resultat av det förflutna. Att förstå sin tid och förstå att människor på olika platser vid olika tidpunkter tänker olika på grund av deras historia, är ett viktigt led i elevens fredsfostran.

Mål

Åk 5

Eleverna skall

förstå hur man kan få reda på något om det förgångna
känna till sin egen släkthistoria, samt hembygdens historia
känna till tidsindelningen förhistorisk – historisk tid samt veta hur tidsperioderna, stenålder till nya tiden, infaller i Finlands historia
kunna redogöra för viktiga skeden i Finlands historia fram till 1800-talet

Centralt innehåll

Den historiska kunskapen

olika historiska källor och tillvägagångssätt

De egna rötterna

- den egna släktens och hembygdens historia
- Helsingfors historia

Tidsindelningen

förhistorisk och historisk tid
tidsperioderna: stenålder, bronsålder, järnålder
vikingatiden

Finland kristnas

korstågen
Finland förenas med Sverige

Medeltiden i Finland

kyrkans roll
de olika samhällsskikten
näringslivet

Nya tiden i Finland

Vasa-tiden
Stormaktstiden
Frihetstiden
Gustavianska tiden

Mål
Åk 6
Eleverna skall

kunna förhålla sig kritiskt till olika historiska källor
känna till och förstå den historiska tidsindelningen
kunna förstå och förklara olika civilisationers uppkomst
kunna utnyttja tidigare kunskap för att se grundläggande mönster i historien
känna till de avgörande upptäckter som förändrat européernas världsbild

Centralt innehåll

Forntida kulturer

Egypten, Grekland, Romarriket
kulturernas betydelse för den europeiska civilisationen

Främmande världsdelars historia

Kina
Indianernas Amerika
Arabiska halvön

Medeltiden i Europa

religionen
världsbilden

Nya tiden i Europa

renässansen
upptäckter som gjort att världsbilden förändrats

Frihetsideologin

Frankrike före och efter revolutionen

Profil för elevens goda kunskaper i slutet av åk 6

Att skaffa sig kunskap om det förgångna

Eleven

kan skilja fakta från åsikter

kan skilja källan och tolkningen av den från varandra.

Att förstå historiska fenomen

Eleven

vet att det förflutna kan indelas i olika tidsperioder och kan nämna karakteristiska drag för samhällen och tidsperioder

känner igen händelsernas kontinuitet från en tidsperiod till en annan och förstår att förändring inte är detsamma som framsteg och att förändringar inte heller betyder detsamma ur olika människors och gruppers synvinkel

kan leva sig in i en människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt.

Att utnyttja historiska kunskaper

Eleven

kan skildra det tema som behandlas genom att förklara händelsen eller fenomenet ur vissa aktörers synvinkel

känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara varför.

Arbetsformer och inlärningssyn

I undervisning av historia är elevens förkunskaper och föreställningar om historien av stor betydelse. Eleven ska få möjlighet att genom diskussion med läraren och andra elever bearbeta och vidareutveckla sin förståelse för historiska händelser och skeden. I undervisningen försöker läraren variera undervisningsmetoderna och utnyttja såväl berättelser som bilder och filmer. Det är viktigt att undervisningen förankras i nutiden och kopplar till aktuella händelser för att på detta sätt visa att historien lever och formar vår vardag.

Utvärdering

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Musik

"Musik skall byggas utav glädje"

Björn Barlach

Musikundervisningens syfte är att väcka och upprätthålla intresset för musikalisk verksamhet.

Eleven ska få olika redskap för att kunna uttrycka sig musikaliskt. Den egna aktiviteten i sång, spel och rörelse är viktig och stöder också elevens personlighetsutveckling. Genom att musicera tillsammans med andra utvecklas de sociala färdigheterna.

Musiken har stor betydelse för vår kultur. Därför är det viktigt att känna till musik från den egna kulturen och lära sig uppskatta andra kulturers musik. Eleverna får rika erfarenheter och upplevelser genom att lyssna till och uppföra olika typer av musik. Musik är ett ämne som kan anknytas till alla de övriga skolämnena.

Mål

Eleven skall

lära sig att i sång använda sin röst på ett naturligt sätt
lära sig att aktivt och koncentrerat lyssna på musik
lära sig musikaliska grundbegrepp
kunna spela enkla rytmer med rytminstrument
delta aktivt i musik och rörelse

Centralt innehåll

Åk 1

Rösten

att lära känna sin egen röst genom att använda den på olika sätt

Sång

sånger i anslutning till det som behandlas i de övriga läroämnena

t.ex. alfabetet, veckodagar, månader, årstider

högtids- och festsånger
finlandssvenska sånger
barnvisor
"eko-sånger", växelsång

Instrument

de vanligaste rytminstrumenten
spela enkla rytmer
rytmorkester

Rörelse

sång- och danslekar
rörelsesånger
rörelse till musik
klappramsor

Lyssnande

återge rytmer
känna igen bekanta melodier
musiksagor
lyssna på olika ljud
bekanta sig med olika musikstilar

Skapande

teckna till uttrycksfull musik
dramatisera sånger

Musikteori

begreppen starkt-svagt, högt-lågt, snabbt-långsamt, puls
rytmstavelserna ta-a, ta, ta-te

Åk 2

Rösten

att lära känna sin egen röst genom att använda den på olika sätt

Sång

sånger i anslutning till det som behandlas i de övriga läroämnena

t.ex. alfabetet, veckodagar, månader, årstider

högtids- och festsånger
finlandssvenska sånger
barnvisor
"eko-sånger", växelsång, kanon

Instrument

de vanligaste rytminstrumenten
spela enkla rytmer
rytmorkester

Rörelse

sång- och danslekar
rörelsesånger
rörelse till musik
klappramsor

Lyssnande

återge rytmer
känna igen bekanta melodier
musiksagor
lyssna på olika ljud
bekanta sig med olika musikstilar

Skapande

teckna till uttrycksfull musik
dramatisera sånger

Musikteori

begreppen starkt-svagt, högt-lågt, snabbt-långsamt, puls
rytmstavelserna ta-a, ta, ta-te

Arbetsformer och inlärningssyn

I musikundervisningen betonas elevens egen aktivitet och upplevelse. Eleven ska få positiva erfarenheter av musik genom att själv sjunga, spela och röra sig. Inlärningen ska ske på ett lekfullt sätt. Den skapande verksamheten har en viktig betydelse. Eleven får uttrycka sig själv genom att teckna och röra sig till musik, dramatisera sånger och laborera med ljud. En väsentlig del av musiken är att lära sig lyssna koncentrerat.

Utvärdering

Ämnet musik betygsätts inte i åk 1-2. På skolans fester, morgonsamlingar och övriga evenemang

uppträder eleverna ofta med musikprogram.

Mål

Åk 3

Eleven ska

lära sig sjunga på ett naturligt sätt med bra artikulation
koncentrerat kunna lyssna på musik
delta aktivt i musik och rörelse samt skapande verksamhet
lära sig att spela givna rytmer och ostinatostämmor
känna till notsystemets uppbyggnad samt notation

Centralt innehåll

Rösten

olika typers röst – och artikulationsövningar, som utökar elevernas röstomfång

Sång

växelsånger
kanonsånger
sånger i anslutning till det som behandlas i de övriga läroämnena, olika högtider och årstider
psalmer
finska, samiska och finlandssvenska folkvisor
Vårt land och Modersmålets sång

Instrument

rytminstrument
stavspel (klockspel, xylofon, metallofon)
ev. blockflöjt
några vanliga orkesterinstrument behandlas i anslutning till musiklyssnande

Rörelse

sånglekar
enkla danser

Lyssnande

musiksagor t.ex. Peter och vargen av Prokofjev
musik av t ex Sibelius

Skapande

ljudsättning av bilder

Musikteori

notens delar
notsystemet, g-klav, noternas namn
hel-, halv-, ¼- och 1/8-delsnoter samt motsvarande paustecken
repristecken
rytmövningar

Musikkunskap

musiken i Finland; kända kompositörer, musiker, folkmusik och –instrument

Mål

Åk 4

Eleven ska

kunna hålla sig till melodin i gemensam sång och i kanonsång
aktivt delta i sånglekar, danser och skapande verksamhet
kunna delta med rytm- och ostinatostämmor i samspel
utöka sin kunskap om musikaliska grundbegrepp
koncentrerat och aktivt kunna lyssna på musik och iaktta ljudmiljön
lära sig förstå mångfalden i den musikaliska världen

Centralt innehåll

Rösten

mångsidiga röstövningar, som tränar artikulation, gehör och omfång
olika röstlägen (sopran, alt, tenor, bas)

Sång

de nordiska ländernas nationalsånger och övriga sånger i anslutning till de nordiska länderna
sånger i anslutning till de övriga läroämnena, olika högtider och årstider
kanonsånger
psalmer

Instrument

några vanliga instrument t.ex. piano, gitarr och deras delar
ostinatostämmor och melodier på stavspel
rytminstrument
ev. blockflöjt

Rörelse

sånglekar
enkla danser
fri rörelse till musik

Lyssnande

nordiska nationalinstrument
Peer Gynt av Grieg

Skapande

illustrera musikverk

Musikteori

repetition av musikteori från åk 3
avtagande och tilltagande styrka (diminuendo-crescendo)
ritardando och accelerando
rytmövningar
takt, taktart
dynamik och olika beteckningar (ff, f, mf, mp, p, pp)
form (AB, ABA)

Musikkunskap

musiken i Norden; särdrag, kompositörer, nationalinstrument

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 4

Eleven

kan använda rösten så att han eller hon kan delta i unison sång

uppfattar musikens grundrytm så att han eller hon kan öva sig att spela och delta i samspel

behärskar en sångrepertoar, delvis utantill

kan ensam och i grupp och med hjälp av ljud, rörelse, rytm eller melodi hitta på musikaliska lösningar i olika övningar, t.ex. eko, fråga/svar, solo/tutti

känner igen den musik han eller hon hört och kan uttrycka sin lyssnarupplevelse verbalt, med bilder eller med rörelser

kan fungera i en musicerande grupp och ta hänsyn till de andra medlemmarna i gruppen.

Mål

Åk 5

Eleven ska

lära sig att använda rösten på ett mångsidigt sätt beroende på sångrepertoaren
aktivt delta i rörelse till musik
lära sig uppskatta musikkulturen i olika delar av världen
utöka sitt förråd av musikaliska begrepp
aktivt kunna lyssna till musik, iaktta ljudmiljön och komma med egna åsikter

Centralt innehåll

Rösten

mångsidiga röstövningar, tonbildning, artikulation

Sång

sånger från europeiska länder
afrikanska sånger
musikalsånger
sånger i anslutning till olika högtids- och festdagar
psalmer

Instrument

symfoniorkesterns instrumentgrupper
spelstämmor på stavspel och rytminstrument
enkla grunder i gitarr, elbas och trummor

Rörelse

rörelse till afrikansk sång och musik
danser från Europa

Lyssnande

musik av några europeiska klassiska tonsättare t.ex. Bach, Beethoven

Skapande

hitta på egen text till en känd melodi

Musikteori

1/16- noter och motsvarande paustecken
de vanligaste tempobeteckningarna t.ex. largo, adagio, andante, vivace, allegro, moderato
legato, staccato

Musikkunskap

musikaler
musiken i Afrika
musiken i Europa, några europeiska nationalinstrument, kompositörer

Mål

Åk 6

Eleven ska

lära sig hur man använder sin röst på ett mångsidigt, naturligt och ändamålsenligt sätt
utvidga sin kännedom om musik från olika delar av världen
kunna fungera som en aktiv medlem, antingen med sång eller instrumentspel, i en musicerande grupp
lära sig att aktivt och kritiskt lyssna till musik
delta aktivt i skapande verksamhet och utveckla sin musikaliska uttrycksförmåga

Centralt innehåll

Rösten

tonbildning, röstövningar, artikulation

Sång

sånger från Asien
popsånger från olika årtionden
filmmusik
psalmer
sånger vid olika högtider och fester

Instrument

grunder i gitarr, elbas och trummor (för dem som har tillval)
spelstämmor på stavspel och rytminstrument

Rörelse

rörelser till pop- och rockmusik

Lyssnande

musik av ryska klassiska tonsättare t.ex. Tjajkovskij, Stravinsky
pop- och rockmusik från olika årtionden

Skapande

hitta på egna melodier
ljudpartitur

Musikteori

förtecken, beteckningarna för höjning och sänkning, återställningstecken

Musikkunskap

pop- och rockmusikens historia
musiken i Asien, Australien, Oceanien samt instrument från dessa områden
benämningarna solo, duo, trio, kvartett, kvintett

Arbetssätt och inlärningssyn

I musikundervisningen är elevens egen aktivitet och upplevelse av största betydelse. Eleven ska få olika redskap att uttrycka sig musikaliskt och att få träning i dem. Genom att musicera tillsammans utvecklas de sociala färdigheterna. De musikaliska färdigheterna utvecklas genom träning som bygger på repetition. I musikundervisningen försöker man göra anknytningar till andra läroämnen och speciellt den finlandssvenska kulturen betonas. En viktig del av musiken är att lära sig lyssna koncentrerat till olika slags musik och lära sig uppskatta musik från olika kulturer.

Utvärdering

Elevens kunskaper i musik i åk 3 bedöms skriftligt med utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker.

Dessutom anges i betyget om eleven visat intresse för ämnet musik. Bedömningen görs utgående från elevens aktivitet under lektionerna, skriftliga förhör och sångintresse.

Eleven i åk 4-6 bedöms med vitsord, skalan 4-10, samt ett arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens aktivitet och kunskap i praktiska uppgifter (sång, spel, skapande verksamhet) samt skriftliga förhör i musikkunskap.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Bildkonst

"Inom var och en bor en konstnär"

Genom ämnet bildkonst vill vi låta den skapande kraften hos eleven komma till uttryck. Vi betonar vikten av att eleven får utveckla sin fantasi och kreativitet. Vi vill också låta eleven utveckla sin förståelse för konst som andra skapat. Eleven skall genom undervisningen ges möjlighet att förstå och uppskatta olika visuella uttrycksformer och olika kulturer. Genom att vara sparsamma med materialet i bildkonst stöder vi tanken kring hållbar utveckling.

Mål

Eleven skall lära sig

de kunskaper och färdigheter som man behöver för att kunna uttrycka sig visuellt
de praktiska och tekniska färdigheter som behövs för bildframställning
att granska sina egna och andras bilder och att diskutera dem
att estetiskt bedöma sin omgivning
att betrakta konst och att diskutera den

Centralt innehåll

Åk 1

Målning Färglärans och penselanvändningens grunder

- grundfärgerna och hur man blandar dem
- penseldrag och –tryck
- måla ytor med svamp och med pensel
- förhållandet mellan vatten och färg
- materialskötsel

Teckning Linjen som uttrycksmedel

- övningar med linje, yta och form
- kritan som redskap

Grafik De enklaste tryckmetoderna

- stämpeltryck
- fingertryck

Collage Pappersklippning

- att riva, klippa och limma olika sorters papper

Modellering Tredimensionella material

- bearbetning av massa (trolldeg, lera eller modellera)

Konstkännedom Konstverk som inspiration till upplevelser och erfarenheter

- stifta bekantskap med konstverk och diskutera dem

Medier Visuell kommunikation

- tecknade serier

Bildkonstmaterial Skötsel

- penselvård
- palettrengörning

Åk 2

Målning Färglärans och penselanvändningens grunder

- grund- och mellanfärgernas namn befästs
- måla ytor
- kombination av vattenfärgsmålning och andra tekniker
- varma och kalla färger

Teckning Linjen som uttrycksmedel

- olika ritredskap prövas, t ex kol
- skrapteknik

Grafik De enklaste tryckmetoderna

- enkla schabloner

Collage Pappersklippning

- samla olika material till en helhet

Modellering Tredimensionella material

- pappersvikning

Konsthistoria Konstverk som inspiration till upplevelser och erfarenheter

- stifta bekantskap med olika konstverk och diskutera dem
- bekanta sig med en eller flera mästare

Medier Visuell kommunikation

- illustrationer
- reklam

Arbetsformer och inlärningssyn

Tyngdpunkten i bildkonsten ligger på elevens eget arbete. Utöver det används diskussioner kring elevens arbete och kring de olika delområdena inom bildkonsten. Eleven arbetar både individuellt och i grupp. Det är viktigt att eleven får fullborda, presentera och spara sina arbeten. Hänsyn tas till elevens individuella förmåga att lära sig.

Utvärdering

Utvärderingen sker genom att eleven presenterar sina arbeten, samt genom gemensam synliggörande diskussion.

Mål

Åk 3-6

Eleverna skall

lära sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att uttrycka sig visuellt
utveckla sin påhittighet, kreativitet och skaparkraft
lära sig respektera att människor har olika uppfattningar om konst
vara bekant med viktiga byggnader och naturmiljöer på den egna hemorten
lära sig granska sina egna och andras konstverk
behärska redskap för visuell kommunikation
kunna diskutera bildkonst och i samband med det använda termer för ämnet

Centralt innehåll

Åk 3

Målning

blanda grundfärger, färgcirkel med 6 färgfält
receptet för brunt
övningar i att måla vått i vått, måla torrt i vått
lättare övningar med överlappande av färger

Teckning

olika tekniker med kritor
att avbilda enkla motiv, skissa

Grafik

frottage-tryck (ex. med löv)
stämpeltryck med egentillverkad stämpel (ex. potatistryck)

Tredimensionellt arbete

begreppet keramik
enkel bearbetning av lera; fogar och korvteknik
(rödlera rekommenderas eftersom den blir vacker utan bränning)

Konstkännedom

kännedom om någon finsk mästare

Medier

studera fotografier

Åk 4

Målning

färgcirkel med 9 färgfält
måla landskap
öva komposition

Teckning

utveckla metoder för skissande
utforska ljus och skugga

Grafik

stilisering
att tillverka en schablon och skapa bilder med den

Collage

andra material än papper
tekniker för sammanfogning/limning av olika material

Tredimensionellt arbete

skulptur av lera (figurmotiv ex. fantasidjur)
arbete med papier maché

Konstkännedom

besöka en konstutställning
stifta bekantskap med någon riktning inom konsten (ex. kubism) och arbeta utifrån den

Medier

bilder i rörelse
att med datorns hjälp arbeta med bilder

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 4

Att uttrycka sig i bild och tänka visuellt

Eleven

kan skissa ett motiv genom iakttagelse

klarar att blanda till mellanfärger

ser skillnad mellan varma och kalla färger

kan ge sina tankar, känslor och föreställningar visuell form

klarar av att använda de material han eller hon fått öva sig i

klarar av att sköta material och redskap, visar omsorg om dessa

Konstkännedom och kulturell kompetens

Eleven

klarar att diskutera sina egna och andras bilder

kan använda vanliga konstbegrepp när man samtalar om bildkonst (ex. skissa, palett, färgcirkel)

vet vad konstnärer och arkitekter arbetar med

visar ett gott uppförande när man besöker utställningar

Miljöestetik, arkitektur och formgivning

Eleven

kan motivera vad han eller hon uppskattar i den egna närmiljön

känner till grunderna för planering och formgivning

Medier och visuell kommunikation

Eleven

kan använda dator för visuell kommunikation

klarar i viss mån att självständigt hämta bildmaterial från olika källor (böcker, tidningar, Internet).

Centralt innehåll

Åk 5

Målning

valör- och nyansövning
måla porträtt
skapa perspektiv (djup) i egna målningar
kontraster

Teckning

djurmotiv
fånga rörelse i en bild

Grafik

tryckplatta av linoleum

Collage

betydelsen av planering

Tredimensionellt arbete

från skiss till skulptur

Konstkännedom

forntida uttryck (ex. grottmålningar)
inspiration genom ett konstverk/en konstnär

Medier

nyhetsbilder, granskning och analys

Åk 6

Målning

personstudie (croquis) med pensel
begreppet brutna färger
arbeta i stort format
bildförstoring
täckfärgsteknik

Teckning

personstudie (croquis) med krita och/eller blyerts
enkla stilleben (ex. klot, kub, kon)
människans proportioner
prova fler krittekniker och material (ex. mjuka pasteller, oljepasteller)

Grafik

från planering till färdigställande av tryck (ex egen t-shirt)
alternativa tryckmetoder (ex. lim-tryck)

Collage

skapa utifrån tema med valfria material

Tredimensionellt arbete

gipsarbete (ex. gjuta i former, tillverka ansiktsmasker)

Konstkännedom

1900-talets konsthistoria i korthet
studier av design och formgivning, samt eget skapande

Medier

reklam, granskning och analys
användning av digitalkamera
egen bildframställning och bildredigering med dator

Arbetsmetoder och inlärningssyn

Tyngdpunkten i bildkonsten ligger på elevens skaparglädje och på hans eller hennes eget arbete. Utöver det samtalar man kring elevens arbete och kring de olika delområdena inom bildkonsten. Eleven får arbeta både individuellt och i grupp. Bildkonst kan med fördel integreras med andra skolämnen, så som miljö och naturkunskap, historia eller modersmål. Det är viktigt att eleven får fullborda, presentera, utvärdera och spara sina arbeten. Eleverna skall vid något tillfälle under årskurserna 3-6 få tillfälle att besöka en konstutställning. Eleverna får öva sig i att använda och sköta de bildkonstmaterial som används. Hänsyn tas till varje elevs enskilda förutsättningar att lära sig.

Utvärdering

Elevens i åk 3 bedöms skriftligt med utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker. Dessutom anges i betyget om eleven visat intresse för ämnet bildkonst. Bedömningen görs utgående från elevens aktivitet under lektionerna, skriftliga förhör och sångintresse.

Eleven i åk 4-6 bedöms med vitsord, skalan 4-10, samt ett arbetsvitsord, skalan A-D.Bedömningen utgår från elevens aktivitet och kunskap i praktiska uppgifter (sång, spel, skapande verksamhet) samt skriftliga förhör i musikkunskap.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Slöjd

"Det man gör gärna gör man i regel bra"

Slöjden är ett skapande ämne i vilket eleven får arbeta med slöjdföremålet från begynnelseidé till slutprodukt. Processen är lika viktig som själva produkten. Slöjdundervisningen skall lära eleverna att uppskatta hantverk. Den skall också bereda eleven möjlighet att lära sig många olika tekniker. Undervisningen strävar till att väcka en positiv attityd till arbete och arbetsteknik.

Mål

Åk 1-2

Eleven skall lära sig

att planera sitt arbete
att förstå enkla arbetsbeskrivningar
benämningen på olika material och redskap
olika tekniker

Centralt innehåll

Åk 1

Tyg

nål och tråd
tråckelstygn
mönster

Garn

tofsteknik
luftmaskor
snoddar

Papper

klippa
limma
riva
vika

Trä

naturmaterial

Åk 2

Tyg

sömnadsarbeten
efterstygn och langettstygn

Garn

virkning
flätning

Papper

klippa
limma
riva
vika

Trä

hammare och såg
rasp, fil, sandpapper

Arbetsformer och inlärningssyn

Tyngdpunkten i slöjden ligger på elevernas eget arbete. Tack vare slöjdens många delområden utvecklas elevernas finmotorik och skapande förmåga. Slöjden integreras med miljö- och naturkunskap.

Utvärdering

Uppmärksamhet fästs vid elevernas aktivitet och intresse. Eleverna presenterar sina arbeten.

Slöjd

"Det man gör gärna gör man i regel bra"

Mål

Åk 3-6

Eleven skall

tillägna sig en positiv inställning till arbetarskydd och lära sig att tryggt använda arbetsredskap, maskiner och apparater samt lära sig att sörja för trivseln i sin arbetsmiljö
lära sig olika begrepp som hänför sig till slöjd och lära sig att tryggt använda olika material, arbetsredskap och arbetssätt
lära sig slöjdens grundtekniker samt öva sig i de färdigheter som dessa förutsätter
lära sig rumsgestaltning och tredimensionellt tänkande i sin planering och i sitt arbete
lära sig att fästa vikt vid produkters estetiska egenskaper, färger och former
lära sig att ta ansvar för föremål i sin omgivning och förstå att produkter har en livscykel
lära sig att småningom behärska en hel slöjdprocess
bekanta sig med tekniken i vardagslivet
lära sig att utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete.
lära sig att planera och tillverka ändamålsenliga och estetiska produkter av god kvalitet samt att i sitt arbete ta hänsyn till de etiska, ekologiska och ekonomiska värdena
sätta sig in i finländarnas och i tillämpliga delar också i andra folkgruppers formgivnings-, hantverks-, och teknologikultur och på så sätt få stoff för att bygga upp sin egen identitet och för sitt planeringsarbete
sätta sig in i kunskaper och färdigheter inom traditionell och modern teknologi som kan tillämpas i vardagslivet, i fortsatta studier, i kommande arbetsuppgifter och under fritiden

Centralt innehåll

Åk 3

Verktygs- och materialkunskap

övning i att känna igen och kunna namnge de vanligaste träslöjdverktygen, samt att riktigt och ändamålsenligt kunna använda dessa
mätning och ritning med hjälp av vinkelhake och stålskala
sågning med ryggsåg och kontursåg
hyvling med putshyvel
filning och slipning med sandpapper

Maskinkunskap

borrning med borrsväng samt pelarborrmaskin

Arbetstekniker

spikning och skruvning
limning t ex tappar i hål, splinter, bit mot bit
målning och lackning med vattenlösliga ytbehandlingsmedel samt penselvård

Säkerhet

säkerhetsfaktorer som gäller arbete och arbetsutrymmen
diskussioner om handling vid olika typer av olyckor

Åk 4

Verktygs- och materialkunskap

verktygskunskap; eleverna skall kunna namnge och använda samtliga träslöjdverktyg
sågning med lövsåg
gröpning med skölp och borr
planering av arbete (skisser med mått; materialval)
handeggverktyg

Maskinkunskap

märkning med glödritningspenna

Arbetstekniker

användning av planslipmaskin
lamell-limning
inställning av borrningsdjup samt byta bett på pelarborrmaskinen

Säkerhet

fördjupande diskussioner om arbetssäkerhet och maskinanvändning samt olycksrisker

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 4

Eleven

kan under handledning åstadkomma kreativa idéer och prova på tekniska lösningar samt planera en produkt som går att tillverka

kan under handledning arbeta ändamålsenligt och genomföra sin plan med beaktande av arbetssäkerheten

behärskar slöjdens grundtekniker, känner till centrala begrepp och basmaterial

arbetar långsiktigt både i grupp och på egen hand, vill utvecklas som slöjdare och känner sitt ansvar för gemensamma arbetsredskap och för ordning och trivsamhet i arbetsutrymmena

förstår funktionsprinciperna för teknologin i livsmiljön

kan utvärdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lärande samt arbetsresultat

förhåller sig positivt till sitt eget och andra folkgruppers kulturarv

Centralt innehåll

Åk 5

Arbets-, verktygs- och materialkunskap

idéer till produkter och processer
form, komposition, färg
ändamålsenlig användning av material
arbetsordningar

Maskinkunskap

borrning med handborrmaskin
geringssågning och kontursågning (maskin)

Arbetstekniker

enkel metallformning
tapp fogning
hörnfogningsmetoder

Åk 6

Arbets-, verktygs- och materialkunskap

nitning (cu) och popnitning
idéer till produkter och processer
kännedom om material
ändamålsenlig användning av material
form, komposition, färg
arbetsordningar

Maskinkunskap

sågning med sticksåg
använda bandslipmaskin
svarvning

Arbetstekniker

sinkning som hörnfogningsmetod
lödövning och grundarbeten i elektronik
cykelservice

Limning och ytbehandling

vulkaniserande limning och kontaktlimning

Arbetssätt och inlärningssyn

Tyngdpunkten i slöjdundervisningen ligger på elevens eget arbete. Undervisningens uppgift är även att öka elevens färdigheter och kunskaper i slöjd så att han eller hon självständigt skall kunna välja ändamålsenliga material, arbetssätt och arbetsredskap i slöjdprocessens olika faser. Det är viktigt att eleven lär sig uppskatta sitt arbete och får fullborda, presentera eller ställa ut samt spara sina produkter. Eleven uppmuntras till att planera innovativt och arbeta självständigt samt handleds till att uppskatta arbete och material av god kvalitet. I undervisningen strävar vi även efter att eleven skall utveckla sin slöjdverksamhet så att den också kan utövas på fritiden.

Under årskurserna 3 och 4 har samtliga elever en termin tekniskt arbete och en termin textilslöjd. Inför åk 5 får eleverna välja endera tekniskt arbete eller textilslöjd som sitt huvudsakliga ämne i åk 5 och 6, men så att eleverna ändå under någon period på åk 5 eller 6 provar på det andra ämnet. Detta kan även ske som ett gemensamt projekt mellan grupperna i tekniskt arbete och textilslöjd.

Utvärdering

Eleven bedöms i åk 3 skriftligt, skalan utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker. Utöver detta anges på betyget om eleven visat intresse för ämnet. Bedömningen görs utgående från elevernas aktivitet under lektionerna, intresse för ämnet, elevens arbetsprocess samt den produkt som eleven åstadkommit. Hänsyn tas till den enskilda elevens förutsättningar.

Eleven bedöms i åk 4-6 med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens intresse för ämnet, elevens förmåga att genomföra ett arbete från planering till produkt samt produkten. Hänsyn tas till den enskilda elevens förutsättningar.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Slöjd

"Det man gör gärna gör man i regel bra"

Slöjdundervisningen skall präglas av lusten till det egna skapandet. Det är viktigt att eleverna känner en tilltro till den egna förmågan och vågar uttrycka sin kreativitet.

Ämnet syftar till att skapa medvetenhet om estetiska värden, material kännedom, miljö- och resurshushållning.

I undervisningen strävar vi efter att eleverna lär sig ta ansvar, arbeta självständigt och utveckla förmågan till problemlösning. Eleverna arbetar utgående från en modell till en ide och som resulterar i ett färdigt föremål. Faktorer som noggrannhet, materialval, planering och tålamod är viktiga i arbetet att färdigställa en produkt av bra kvalitet.

Mål
Åk 3-6
Eleven skall

lära sig att tryggt använda olika arbetsredskap och material
lära sig produktplanering
öva sig i tredimensionellt tänkande
lära sig att fästa vikt vid produktens estetiska egenskaper, färger och former
bekanta sig med arbetsmaterialets ursprung samt skötselråd av den färdiga produkten
lära sig att produkten har en livscykel
lära sig att småningom behärska en hel slöjdprocess

Centralt innehåll

Åk 3

Symaskinens ABC

under- och övertrådens trädning
att backa
att lämna maskinen så att följande kan börja sy

Första arbetet på symaskinen

mönster
att nåla
tillklippning
förenande söm
följa en enkel arbetsordning

Arbeten i handsömnad med anknytning till årets högtider

Åk 4

Repetition av symaskinens användning

Eleven planerar ett eget arbete där följande arbetssätt och begrepp blir bekanta

rita eget mönster
applikation
sömsmån
fållar
enkel resår; gummiband

Tygtryck

eleven blir bekant med olika sätt att skapa mönster på tyg

Färdighet i handsömnad

t ex korsstygn

Hur man tryggt använder strykjärnet

Symaskinen repeteras genom ett arbete med lappteknik:

historik, planering, schablon, tillklippning, sömnadsteknik, efterarbete

Stickningens ABC på två stickor

Ett enkelt klädesplagg sys så att följande arbetssätt och benämningar blir bekanta

måttagning
trådriktning
tillklippning
sömsmån

Sömnadsteknik

förenande sömmar
fållar
resorer
knappar

Åk 6

Klädesplagg sys

användning av kommersiella mönster
övning i att kopiera mönster
sömnadsteknik
skötselråd för klädesplagg
kostnadsberäkning, en jämförelse mellan sydd och köpt vara

Stickning med två eller fem stickor

övning i att avläsa en banderoll

Broderi (fritt eller bundet sömsätt)

lämpliga nålar
mouliné-, pärl-, och ullgarn
stygn: plattsöm, kedje- och stjälkstygn

Specialtekniker

grunderna i tovning eller vävning

Materiallära

ull och bomull

Arbetssätt och inlärningssyn

Tyngdpunkten i textilundervisningen ligger på elevens eget arbete och arbetsprocessen. Eleven arbetar både individuellt, i par och i grupp. Det är viktigt att eleven lär sig uppskatta sitt arbete och får fullborda, presentera eller ställa ut samt spara sina produkter. I undervisningen strävar vi även efter att eleven skall utveckla sin slöjdverksamhet så att den också kan utövas på fritiden.

Utvärdering

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.

Gymnastik

"En sund själ i en sund kropp"

Det centrala gällande inlärningen i gymnastik och idrott är att mångsidigt utveckla elevernas kroppsmedvetenhet och motoriska färdigheter, samt att skapa en positiv attityd till gymnastik, idrott och friluftsliv. Med hjälp av gymnastiken utvecklas även elevernas sociala och kognitiva färdigheter och de får lära sig att förstå gymnastikens hälsofrämjande betydelse. Gymnastiken skall vara mångsidig och skapa förutsättningar för eleverna att motionera, samt ge dem färdigheter att även senare motionera inom olika grenar både utomhus och inomhus.

I undervisningen beaktas lekfullheten och årstiderna.

Mål

Åk 1-2

Eleven skall lära sig

att behärska sina rörelser och lära sig grundläggande motoriska färdigheter
att följa regler och att kunna samarbeta
att ta ansvar och visa hänsyn
att känna till betydelsen av en god allmän kondition
att lära känna sin egen kropp i utvecklingsstadiet och att förstå vikten av den personliga hygienen

Centralt innehåll

Åk 1

lekar, koordinationsgymnastik, muskelstärkande övningar
redskapsgymnastik t.ex. rep, ringar, ribbstolar, bänkar och matta
bollbehandling/bollspel bl.a. fyra mål, fotboll och innebandy
handredskap t.ex. ärtpåsar, tunnband och hopprep
friidrott t.ex. löpning, hopp och kast
skridskoåkning och skidåkning
simning (utbildningsverket ansvarar för undervisningen)
gymnastik till musik
traditionella lekar
dans
avslappningsövningar

Åk 2

Arbetsformer och inlärningssyn

Det är av stor betydelse att eleverna får utöva motion i en uppmuntrande atmosfär på egna villkor, utan betoning på inbördes tävlan. Inlärningen skall genom positiva erfarenheter bygga upp elevernas självkänsla och utveckla deras kreativitet och inlärningsförmåga.

Utvärdering

Uppmärksamhet fästs vid elevernas aktivitet, intresse och sportsmannaanda.

Mål

Åk 3-6

Eleven skall

utveckla sin motoriska och fysiska funktionsförmåga och sitt eget välbefinnande
lära sig förstå gymnastikens hälsofrämjande och sociala betydelse och utvecklar ett positivt förhållningssätt till någon form av idrott och motion
få utöva gymnastiken i en sporrande atmosfär på egna villkor utan betoning på inbördes tävlan
kunna arbeta i grupp och följa givna regler
lära sig god sportsmannaanda
lära sig sambandet mellan hälsa och motion
ta initiativ till motion på egen hand
vänja sig vid att sköta sin personliga hygien

Centralt innehåll
Åk 3

Friidrott

löpning
längdhopp
höjdhopp
bollkastning

Gymnastik

redskapsgymnastik t ex rep, ringar, räck, satsbräde, plint, matta
handredskap t ex käglor, tunnband, hopprep
gymnastik till musik
dans

Bollspel/bollbehandling

inne t ex korgboll, handboll, fotboll, innebandy, badminton, bollekar
ute t ex fyra mål, fotboll, bollekar

Vinteridrott

skridskoåkning, teknikträning
isspel
skidåkning

Orientering

orienteringens grunder
skolgården

Simning

utbildningsverket ansvarar för ordnandet av simundervisning

Åk 4

Friidrott

löpning
längdhopp
höjdhopp
bollkastning

Gymnastik

redskapsgymnastik t ex rep, ringar, räck, satsbräde, plint, matta
handredskap t ex käglor, tunnband, hopprep
gymnastik till musik
dans
sällskapsdanser

Bollspel/bollbehandling

inne t ex korgboll, handboll, fotboll, innebandy, badminton, bollekar
ute t ex fyra mål, fotboll, bollekar

Vinteridrott

skridskoåkning, teknikträning
isspel
skidåkning

Orientering

orienteringens grunder; passa kartan enligt terrängen, tumgreppet på kartan
skolgården

Simning

utbildningsverket ansvarar för ordnandet av simundervisning

Profil för goda kunskaper i slutet av åk 4

Eleven

behärskar motoriska grundfärdigheter och kan tillämpa dem i olika motionsformer

kan löpa, hoppa och kasta

kan gymnastikrörelser med och utan redskap

kan uttrycka sig med hjälp av gymnastik och röra sig rytmiskt eller till musik

kan handskas med spelredskap i lekar och övningar samt fungera i spel

kan röra sig i naturen med hjälp av en undervisningskarta

kan glida, åka framåt och bromsa i skridskoåkningen

kan mångsidigt röra sig på skidor

kan simma på många sätt i simdjupt vatten

handlar långsiktigt och förhåller sig realistiskt till sina egna prestationer

kan klä sig ändamålsenligt för gymnastiken och sköta sin personliga hygien

fungerar självständigt och i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar ansvarsfullt och aktivt i gymnastikundervisningen.

Centralt innehåll
ÅK 5

Friidrott

löpning
reaktionsövningar
längdhopp
höjdhopp
stafetter och lekar
bollkastning

Gymnastik

redskapsgymnastik t ex rep, ringar, räck, satsbräde, plint, matta
handredskap t ex käglor, tunnband, hopprep
cirkelträning
gymnastik till musik
dans

Bollspel/bollbehandling

inne t ex volleyboll, korgboll, handboll, fotboll, innebandy, badminton
ute t ex boboll, fyra mål, fotboll

Vinteridrott

skridskoåkning, teknikträning
isspel
skidåkning

Orientering

kartkunskap
kompassövningar
orientering i terräng

Simning

utbildningsverket ansvarar för ordnandet av simundervisning

Åk 6

Friidrott

löpning
reaktionsövningar
längdhopp
höjdhopp
stafetter och lekar
bollkastning

Gymnastik

redskapsgymnastik t ex rep, ringar, räck, satsbräde, plint, matta
handredskap t ex käglor, tunnband, hopprep
cirkelträning
gymnastik till musik
dans

Bollspel/bollbehandling

inne t ex volleyboll, korgboll, handboll, fotboll, innebandy, badminton
ute t ex boboll, fyra mål, fotboll

Vinteridrott

skridskoåkning, teknikträning
isspel
skidåkning

Orientering

kartkunskap
kompassövningar
orientering i terräng

Simning

utbildningsverket ansvarar för ordnandet av simundervisning

Arbetssätt och inlärningssyn

Undervisningen i gymnastik skall vara så mångsidig som möjligt och ge eleverna en möjlighet att prova på olika grenar inom idrotten. Genom detta vill vi att eleverna får en positiv och sund inställning till motion, hälsa och idrott. Elevernas individuella förutsättningar och de olika behoven mellan könen tas i beaktande. I gymnastiken bör eleverna lära sig att använda ändamålsenliga kläder för de olika grenarna och att sköta sin hygien. Undervisningen är inte tävlingsinriktad utan betonar god sportsmannaanda i med- och motgångar.

Utvärdering

Eleven bedöms i åk 3 skriftligt, skalan utmärkt, god, nöjaktig eller ännu osäker. Utöver detta anges på betyget om eleven visat intresse för ämnet gymnastik. Bedömningen görs utgående från elevernas aktivitet under lektionerna, intresse för ämnet och intresse för att delta i olika sportgrenar samt prestationer i dessa.

Eleven bedöms i åk 4-6 med vitsord, skalan 4-10, samt med arbetsvitsord, skalan A-D. Bedömningen utgår från elevens aktivitet under lektionerna, intresse för ämnet, intresse för att delta i olika sportgrenar samt prestationer i dessa.

Bedömningen sker med den angivna kunskapsprofilen som bakgrund.